Vad hände på Hornsgatan?

Denna vecka måste något särskilt ha hänt på Hornsgatan, som har gett upphov till peakar för såväl PM10, som för PM2,5 och för nanopartiklar. För PM2,5 och nanopartiklar var toppen den 31 januari, medan toppen för PM10 kom först dagen efter. Egendomligt. En sådan peak kan knappast komma från dubbdäck, allrahelst som dubbdäck är förbjudna på Hornsgatan sedan ett par säsonger. Se diagrammen här nedan.

150 miljoner nanopartiklar per liter luft!
Dubbdäck är som vi vet långtifrån den enda källan till partiklar, men myndigheter och politiker talar inte gärna om annat än dubbdäcken som orsak till dålig luft. Peaken för nanopartiklar är extremt hög, 150 miljoner partiklar per liter luft. Tänk vad man får andas in. Trafiksäkerheten blundar man helst för.

Hög fordonsskatt leder till mer körning

Lena Ek menar att vi måste köra mindre bil. Har man en bil med dieselmotor men utan partikelfilter så kör man hellre bil än åker kollektivt. Anledningen är helt enkelt att fordonsskatten är så hög att det enda sättet att motivera för sig själv att betala skatten är att köra så mycket som möjligt. Själv har jag en bil med dieselmotor och får betala 7408 kr om året för detta nöje.

Anledningen till att myndigheterna satte så hög skatt en gång i tiden var att tvinga fram bilar med renare motorer. Det har man lyckats göra i och med att dieselmotorerna har blivit renare, drar mindre bränsle och har partikelfilter. De äldre bilarna behöver inte längre beläggas med en avsevärt högre skatt, som dessutom har motsatt effekt idag, alltså att ägarna kör hellre med bilen än åker kollektivt för att få lite valuta för den orättvisa skatten. Ska jag till Stockholm till exempel så tar jag hellre bilen än buss och tåg.

Dubbförbud bidrar till halkan

Nyårsdagen bjuder på svår halka på grund av isiga vägar med olyckor som följd. Vad säger politikerna i Stockholm som förbjuder dubbdäck? Jag bara frågar. De har inget ansvar tycks det.

Raketspik PM10, PM2,5

Årets nyårsraketer orsakar extremt höga värden för både PM10 och PM2,5. Detta visar klart och tydligt att det finns också andra orsaker till partiklar än de som kommer från inter- aktionen mellan däck och vägbana.

Diagrammen är från Stockholms och Uppsala Läns luftvårdsförbunds webbsida slb.nu.

Jämfört med 2009 och 2010 är nivån extremt hög. Då var max.värdet runt 60-70 mikrogram per kubikmeter. Å andra sidan hade vi rejält med snö. Ändå var spikarna mycket tydliga bägge de åren precis vid midnatt då raketerna skjuts upp.

Raketernas partiklar är inte vägdammspartiklar utan består antagligen av en del farliga kemiska ämnen. I år har till och med en del raketer återkallats på grund av att de innehåller förbjudna substanser. Raketerna orsakar också många svåra skador.

SMHI varnar för vädret då man bör ha ordentliga vinterdäck på bilen, men de varnar inte för extremt höga koncentrationer av partiklar vid raketskjutning.

Min slutsats är att politikerna inte vågar röra folkets nöjen, i det här fallet nöjet att skjuta raketer i luften. Däremot kör man över trafiksäkerheten fullständigt genom att förbjuda dubbdäck. Framförallt miljömänniskorna bör ta sig en funderare över vad de sysslar med. Växthusgaserna är också ett område där politikernas ambitioner förmodligen är helt felriktade.

Framkomlighet före säkerhet

Nu har det hänt igen, lastbilar halkar av vägen. Här hjälper det föga med vinterdäck bara på drivhjulen, som Regeringen har beslutat att införa som krav. Mer om detta nedan.

I en artikel i tidningen På Väg skriver Mårten Johansson, teknikchef hos Sveriges Åkeriföretag, att det är bra att Regeringen har beslutat om vinterdäckskrav på tunga fordon. Men man har prioriterat framkomligheten genom att begränsa kravet till drivaxeln. Avsikten är att förhindra stopp i trafiken på grund av att lastbilar och bussar inte kan ta sig fram.

Säkerheten också viktig
Om fordonen kan ta sig fram bättre och snabbare är risken stor att de trots allt halkar av vägen i större hastighet än om de hade fått stanna på grund av att de inte får grepp med drivhjulen. Bilar med släp och ledbussar är särskilt utsatta för problem när sidgreppet är otillräckligt. Mårten skriver att även hårda däck klarar sig bra vid en friktion av minst 0,25 och att det räcker att sanda för att uppnå denna friktion. Problemet är när man inte sandar och isen har en friktion av bara 0,05, vilket inte alls är ovanligt när svartisen eller blixthalkan slår till.

Halkan kommer tillbaka
Vi är bara i början på vintersäsongen och det återstår många tillfällen då halkan kan slå till. Värst är det med väder som växlar snabbt mellan minus- och plusgrader. Vägbanorna kan vara kalla samtidigt som det regnar. Att dubbar behövs vid sådant väglag borde alla förstå (även om man kör aldrig så försiktigt!).

kör inte utan dubbdäck!

Ja, det hinner inte mer än frysa till ordentligt på vägbanorna här i Småland förrän den första allvarliga halkolyckan händer. Ännu vet vi inte omfattningen och får hoppas ingen blev allvarligt skadad. Bussen som är inblandad har naturligtvis inte dubbdäck, troligen inte ens vinterdäck. Hur är det med personbilarna? Har alla vinterdäck?

Ytterligare en artikel i SvD berättar om olyckor på Västkusten.

Aftonbladet skriver också om halkan och olyckor över stora delar av södra Sverige.

Politikerna Ulf Berg och Lars Beckman, båda (M) skriver ett inlägg på Aftonbladet Debatt. Läs den här.

DN skriver om en dödsolycka i Växjö.

GP skriver om olyckor på Västkusten.

Vid isväglag är det dubbar som gäller. Har man inte dubbdäck bör man lämna bilen hemma då svår halka råder. Det är tveksamt om man ens skall åka buss.

bästa däck bak

En debattartikel jag har skrivit om vinterdäck är införd på Ny Tekniks webbsida.

Artikeln kommer i en förkortad version i tidningen denna vecka (44). Vintern lyser ännu med sin frånvaro här i södra Sverige, men den lär slå till rätt vad det är.

Tidpunkten är rätt med tanke på att folk börjar fundera på vinterdäck för bilen. En granne till mig bad mig titta på hans däck häromdagen. De är nog ganska representativa för många bilar. Han har en framhjulsdriven bil, Volvo S80. Bakdäcken, som bara rullat med i flera säsonger var helt OK med över 5 mm kvar, alla dubbar satt kvar. Däremot var framdäcken slut som vinterdäck med runt 3 mm kvarvarande mönster. Nästan alla dubbar var borta. Han skulle till Stockholm och undrade om han skulle sätta framdäcken bak och bakdäcken fram. Jag svarade: gärna bakdäcken fram, men köp två nya däck att sätta bak. Alltid de bästa däcken bak. Så kan han köpa ytterligare två nya däck nästa år.

återigen - dubbdäck behövs!

Den senaste uppgiften i SvD om att Motormännens Riksförbund i ett kommande nummer av Motor skall berätta om nya undersökningar som visar att dubbdäck sparar liv är inte oväntad.

Det har tjatats om och om igen om dubbdäckens betydelse för trafiksäkerheten, men hos vissa politiker, forskare och myndigheter slår man dövörat till och hävdar att miljön är viktigast och att dubblösa däck är lika säkra som dubbdäck på vinterväglag.

Inte ens Trafikverkets GD bör kunna snacka sig fri från denna undersökning! Sist Trafikverket själva gick ut med en liknande rapport så stoppade han publiceringen på grund av att man hade glömt att säga något om miljön.

Dubbdäcken vinnare

Återigen visar däcktesterna som börjar poppa upp i tidningarna att dubbdäcken är klart överlägsna på vinterväglag. Med odubbade däck är man tvungen att rugga isen särskilt för att få någorlunda repeterbara resultat. På vägarna sker det med automatik så länge dubbdäcken är tillåtna.

Aftonbladet har testat flera stora märken och dessa är trots allt rätt lika varandra. Skillnaderna är inte så stora bland de fem-sex bästa däcken. Däremot visar testet väldigt tydligt att däck gjorda för centraleuropa är inga bra vinterdäck för nordiskt vinterväglag.

Vi Bilägare har visat i sitt senaste test av odubbade vinterdäck att de är klart olämpliga att använda sommartid. Tyvärr kommer allt fler att använda odubbade vinterdäck även sommartid om myndigheterna förbjuder användning av dubbdäck inne i städerna. Detta är en mycket olycklig utveckling som kommer att straffa sig trafiksäkerhetsmässigt såväl vinter- som sommartid. Men det begriper inte politikerna. Politikerna kommer och går och de slipper snart ta ansvaret för tokiga beslut.

Tyvärr fortsätter Vi Bilägare att kalla odubbade vinterdäck för friktionsdäck. Möjligen har de friktion på torr asfalt, men knappast på is.

Teknikens Värld har också publicerat sitt test och där framgår också att dubbdäcken är vinnare, även om Teknikens Värld har ett annat sätt att se på däcken gjorda för centraleuropa. Det är ju helt enkelt en fråga om hur man viktar de olika vägegenskaperna. Men det var i sammanfattningen ett dubbdäck som vann totalt.

Dubbdäck knappast en faktor

I en undersökning av WHO i 91 länder kommer Sverige på 20e plats bland de renaste länderna med mätningar från fyra större städer, Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå. När man studerar resultaten förstår man att dubbdäcken, som ju bara finns vintertid, kan knappast ha försämrat resultatet. Det finns länder som har över 10 gånger så hög PM10-halt jämfört med Sverige.

Idén att i Stockholm förbjuda dubbar kom med motiveringen att de producerar så mycket PM10 att de är hälsofarliga. Det är en dålig ursäkt för att vilja förbjuda dubbdäck. Problemet, framförallt på Hornsgatan i Stockholm, beror i första hand på en extremt hög trafiktäthet där mätutrustningen finns, samt att mätningen sker i en gatukorsning i en backe. Bilarna både accelererar och bromsar vid mätpunkten och det är klart att det blir mycket damm. Att dubbdäcksförbudet orsakar sämre trafiksäkerhet bortser miljömänniskorna ifrån, oavsett om de är politiker, myndigheter eller forskare. De bryr sig helt enkelt inte om annat än sina egna intressen.

WHOs rapport talar definitivt inte för ett behov av att förbjuda dubb.