tisdag 13 december 2011

Framkomlighet före säkerhet

Nu har det hänt igen, lastbilar halkar av vägen. Här hjälper det föga med vinterdäck bara på drivhjulen, som Regeringen har beslutat att införa som krav. Mer om detta nedan.

I en artikel i tidningen På Väg skriver Mårten Johansson, teknikchef hos Sveriges Åkeriföretag, att det är bra att Regeringen har beslutat om vinterdäckskrav på tunga fordon. Men man har prioriterat framkomligheten genom att begränsa kravet till drivaxeln. Avsikten är att förhindra stopp i trafiken på grund av att lastbilar och bussar inte kan ta sig fram.

Säkerheten också viktig
Om fordonen kan ta sig fram bättre och snabbare är risken stor att de trots allt halkar av vägen i större hastighet än om de hade fått stanna på grund av att de inte får grepp med drivhjulen. Bilar med släp och ledbussar är särskilt utsatta för problem när sidgreppet är otillräckligt. Mårten skriver att även hårda däck klarar sig bra vid en friktion av minst 0,25 och att det räcker att sanda för att uppnå denna friktion. Problemet är när man inte sandar och isen har en friktion av bara 0,05, vilket inte alls är ovanligt när svartisen eller blixthalkan slår till.

Halkan kommer tillbaka
Vi är bara i början på vintersäsongen och det återstår många tillfällen då halkan kan slå till. Värst är det med väder som växlar snabbt mellan minus- och plusgrader. Vägbanorna kan vara kalla samtidigt som det regnar. Att dubbar behövs vid sådant väglag borde alla förstå (även om man kör aldrig så försiktigt!).

måndag 5 december 2011

kör inte utan dubbdäck!

Ja, det hinner inte mer än frysa till ordentligt på vägbanorna här i Småland förrän den första allvarliga halkolyckan händer. Ännu vet vi inte omfattningen och får hoppas ingen blev allvarligt skadad. Bussen som är inblandad har naturligtvis inte dubbdäck, troligen inte ens vinterdäck. Hur är det med personbilarna? Har alla vinterdäck?

Ytterligare en artikel i SvD berättar om olyckor på Västkusten.

Aftonbladet skriver också om halkan och olyckor över stora delar av södra Sverige.

Politikerna Ulf Berg och Lars Beckman, båda (M) skriver ett inlägg på Aftonbladet Debatt. Läs den här.

DN skriver om en dödsolycka i Växjö.

GP skriver om olyckor på Västkusten.

Vid isväglag är det dubbar som gäller. Har man inte dubbdäck bör man lämna bilen hemma då svår halka råder. Det är tveksamt om man ens skall åka buss.

måndag 31 oktober 2011

bästa däck bak

En debattartikel jag har skrivit om vinterdäck är införd på Ny Tekniks webbsida.

Artikeln kommer i en förkortad version i tidningen denna vecka (44). Vintern lyser ännu med sin frånvaro här i södra Sverige, men den lär slå till rätt vad det är.

Tidpunkten är rätt med tanke på att folk börjar fundera på vinterdäck för bilen. En granne till mig bad mig titta på hans däck häromdagen. De är nog ganska representativa för många bilar. Han har en framhjulsdriven bil, Volvo S80. Bakdäcken, som bara rullat med i flera säsonger var helt OK med över 5 mm kvar, alla dubbar satt kvar. Däremot var framdäcken slut som vinterdäck med runt 3 mm kvarvarande mönster. Nästan alla dubbar var borta. Han skulle till Stockholm och undrade om han skulle sätta framdäcken bak och bakdäcken fram. Jag svarade: gärna bakdäcken fram, men köp två nya däck att sätta bak. Alltid de bästa däcken bak. Så kan han köpa ytterligare två nya däck nästa år.

söndag 16 oktober 2011

återigen - dubbdäck behövs!

Den senaste uppgiften i SvD om att Motormännens Riksförbund i ett kommande nummer av Motor skall berätta om nya undersökningar som visar att dubbdäck sparar liv är inte oväntad.

Det har tjatats om och om igen om dubbdäckens betydelse för trafiksäkerheten, men hos vissa politiker, forskare och myndigheter slår man dövörat till och hävdar att miljön är viktigast och att dubblösa däck är lika säkra som dubbdäck på vinterväglag.

Inte ens Trafikverkets GD bör kunna snacka sig fri från denna undersökning! Sist Trafikverket själva gick ut med en liknande rapport så stoppade han publiceringen på grund av att man hade glömt att säga något om miljön.

söndag 9 oktober 2011

Dubbdäcken vinnare

Återigen visar däcktesterna som börjar poppa upp i tidningarna att dubbdäcken är klart överlägsna på vinterväglag. Med odubbade däck är man tvungen att rugga isen särskilt för att få någorlunda repeterbara resultat. På vägarna sker det med automatik så länge dubbdäcken är tillåtna.

Aftonbladet har testat flera stora märken och dessa är trots allt rätt lika varandra. Skillnaderna är inte så stora bland de fem-sex bästa däcken. Däremot visar testet väldigt tydligt att däck gjorda för centraleuropa är inga bra vinterdäck för nordiskt vinterväglag.

Vi Bilägare har visat i sitt senaste test av odubbade vinterdäck att de är klart olämpliga att använda sommartid. Tyvärr kommer allt fler att använda odubbade vinterdäck även sommartid om myndigheterna förbjuder användning av dubbdäck inne i städerna. Detta är en mycket olycklig utveckling som kommer att straffa sig trafiksäkerhetsmässigt såväl vinter- som sommartid. Men det begriper inte politikerna. Politikerna kommer och går och de slipper snart ta ansvaret för tokiga beslut.

Tyvärr fortsätter Vi Bilägare att kalla odubbade vinterdäck för friktionsdäck. Möjligen har de friktion på torr asfalt, men knappast på is.

Teknikens Värld har också publicerat sitt test och där framgår också att dubbdäcken är vinnare, även om Teknikens Värld har ett annat sätt att se på däcken gjorda för centraleuropa. Det är ju helt enkelt en fråga om hur man viktar de olika vägegenskaperna. Men det var i sammanfattningen ett dubbdäck som vann totalt.

måndag 26 september 2011

Dubbdäck knappast en faktor

I en undersökning av WHO i 91 länder kommer Sverige på 20e plats bland de renaste länderna med mätningar från fyra större städer, Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå. När man studerar resultaten förstår man att dubbdäcken, som ju bara finns vintertid, kan knappast ha försämrat resultatet. Det finns länder som har över 10 gånger så hög PM10-halt jämfört med Sverige.

Idén att i Stockholm förbjuda dubbar kom med motiveringen att de producerar så mycket PM10 att de är hälsofarliga. Det är en dålig ursäkt för att vilja förbjuda dubbdäck. Problemet, framförallt på Hornsgatan i Stockholm, beror i första hand på en extremt hög trafiktäthet där mätutrustningen finns, samt att mätningen sker i en gatukorsning i en backe. Bilarna både accelererar och bromsar vid mätpunkten och det är klart att det blir mycket damm. Att dubbdäcksförbudet orsakar sämre trafiksäkerhet bortser miljömänniskorna ifrån, oavsett om de är politiker, myndigheter eller forskare. De bryr sig helt enkelt inte om annat än sina egna intressen.

WHOs rapport talar definitivt inte för ett behov av att förbjuda dubb.

onsdag 24 augusti 2011

Kör bil istället

Nu har man funnit farliga nanopartiklar i luften i T-banan i Stockholm enligt forskare från KTH.

På gatan förekommer också mycket nanopartiklar, kanske uppåt 100 miljoner per liter luft när det är som värst på en högtrafikerad gata som Hornsgatan, där också mätningar görs kontinuerligt. Där lär partiklarna huvudsakligen komma från förbränning, men naturligtvis även en viss mängd från slitage av bromsar, vägbanan mm.

På Hornsgatan råder dubbförbud under vinterperioden för att minska mängden PM10-partiklar (i storleksordningen 1000 gånger större massa än en nanopartikel). I DNs artikel sägs att en lösning är att göra så att partiklarna blir mindre farliga genom att göra dem större. Jag förstår ingenting. Här förbjuder man dubbdäck för att minska de minst farliga, riktigt stora partiklarna, medan man inte bryr sig så värst mycket om nanopartiklarna som finns i gatuluften.

Bäst är att sitta i sin bil, särskilt om man har ett hyggligt luftfilter som tar bort en del av dammet.

Larmrapporterna om olika partiklar som kan finnas i luften, oavsett om de är i T-banan eller på gatan är kraftigt överdrivna. När det gäller frågan om dubbdäcken, så används argumentet på ett tveksamt sätt för att få politikerna att förbjuda dubbdäck. Säkerhetsaspekten bortser man helt ifrån, särskilt det faktum att dubbdäcken ökar greppet för de odubbade däcken, som bara polerar isen.

lördag 20 augusti 2011

PM10 i London

Även i London finns lokala problem med PM10 under torra perioder, vilka kan resultera i att man får problem med att klara EU-kraven. Försök i London har gjorts med CMA (en kemikalie som används i flera länder, bl a Sverige, för att binda damm). Försöken finns refererade på Transport for Londons webbsida och beskrivs som lyckade. På webbsidan finns även en länk till själva rapporten.

Dubbdäck används inte alls i England (möjligen i Skottland i liten utsträckning). Andelen vinterdäck är överhuvudtaget sannolikt mycket låg, även om det görs viss reklam för dem på grund av gångna vintrar med förekomst av snö och is på vägarna.

Det finns således betydande mängder PM10 trots att dubbdäck inte används, vilket är något man gärna bortser ifrån i debatten här hemma. Här heter det att "bara man blir av med dubbdäcken så är problemet med PM10 löst". Så enkelt är det emellertid inte, och vi vet att om dubbdäcken försvinner så uppstår andra effekter som kan försämra säkerheten vintertid avsevärt.

Försöken i London har gjorts vintertid med start i november 2010 och man konstaterade att den största effekten uppnåddes på våren och delvis även på sommaren, då det är torrt på vägarna. Alltså precis som hos oss.

Vinterdäckssäsongen är inte så långt borta och med den startar väl återigen debatten om dubbdäckens vara eller icke vara. Denna rapport ifrån London talar för att det finns sätt att binda dammet som produceras lokalt, oavsett om det kommer från fordonen eller från byggplatser.

Nyligen lades asfalten om på en sträcka av Hornsgatan nära mätstationen för PM10. Det resulterade i mycket höga värden i nivå med de som man ibland får på våren då vägbanorna torkar upp. Man kan undra varför inte gatukontoret i Stockholm rycker ut med CMA-spridning vid sådana tillfällen.

tisdag 12 juli 2011

Dubbdäcksförbud hjälpte inte

Miljöförvaltningen i Stockholm har enligt SvD kommit med en rapport om luftföroreningarna i Stockholm och framförallt på Hornsgatan.

Samtidigt som politiker och andra har framhållit att ett dubbdäcksförbud är en förutsättning för att lösa problemen med dålig luft på Hornsgatan, så konstaterar man nu att två års dubbförbud har inte hjälpt. Visst har mängden PM10- partiklar blivit lägre, men trafiken har också minskat med 15 procent, samtidigt som tiden det är tillåtet att använda dubbdäck har kortats just under den mest kritiska tiden, dvs våren. Bilarna med dubbdäck tar andra vägar, så problemet har dessutom flyttats någon annanstans.

Resultaten av två års försök visar klart och tydligt att dubbdäcksförbud är ingen lösning på problemet med dålig luft på Hornsgatan. Det finns naturligtvis många faktorer som spelar in på att just Hornsgatan har så dålig luft. Exceptionellt mycket trafik, gatans och omkring liggande byggnaders utformning, mätinstrumentens placering i en backe strax efter ett trafikljus är bara några påtagliga orsaker.

Naturskyddsföreningens Mårten Wallberg vill ha avgifter på dubbdäcksanvändning. Varför straffa de som skapar grepp för de som kör odubbat? Skulle alla köra odubbat så skulle halkan bara öka och därmed olyckorna. Dubbdäck är en legitim del av vintertrafiken och skall inte förbjudas.

torsdag 23 juni 2011

Starkt gjort

Leif Pagrotsky köpte en ny SAAB 9.3 Diesel. Bra gjort, det borde fler göra för att stötta SAAB. Om företaget skall överleva krävs inte bara pengar till verksamheten, utan även att folk och företag köper bilarna. SAAB var alltid en mycket speciell bil fram tills det olyckliga köpet av GM då mycket av SAABs innovationsvilja försvann eller kanske kördes över. SAAB-teknikerna var kända för att bygga bilen runt föraren. Man satt bra i den och köregenskaperna var fantastiska på de gamla SAABarna. En del nya 9.5or ser man ute på vägarna och de ser mycket fina ut. Själv har jag ägt tre SAABar, en vanlig 900 Kombi, en 900 Turbo sedan och en 9000, som hustrun tyckte var den bästa bilen hon har kört.

Vem vet, kanske Leif Pagrotskys bil blir ett värdefullt exemplar om några år. Tyvärr måste jag erkänna att jag har svårt att tro att företaget kommer att hämta sig. Leverantörerna är naturligtvis trötta på att agera bank för företaget. De behöver själva tjäna pengar. Efter en formodad konkurs så dyker väl SAAB-namnet upp igen, kanske Antonov tar hand om det.

söndag 5 juni 2011

Inga vinterdäck nu!

Härförleden hörde jag först en bil som kom med dubbdäck och några dagar senare en till. Att köra med dubbdäck nu är naturligtvis inte bara olagligt, utan dumt ur flera synpunkter. De slits ut snabbt och blir odugliga som vinterdäck när den tiden kommer, körstabiliteten är betydligt sämre än sommardäck och de bullrar.

Många döda i helgtrafiken
Man kan undra hur många av bilarna i dessa olyckor har haft vingliga vinterdäck i värmen. SvD

Dra ur dubbarna
Om man nu har gamla vinterdäck som man vill slita ut under sommaren, alltså utnyttja de sista millimetrarna ner till 1,6 mm så skall man dra ur dubbarna. Det är inte så svårt. Med en bra tång så tar det inte så lång tid, men det kan vara lönt att montera av hjulen.

Kolla bromsarna
Då kan man också inspektera bromsbackar, skivor mm, samt göra rent på insidan av fälgarna så blir balansen bättre.

Ingen rost får finnas mellan lättmetallfälg och navet
Skrapa bort rosten med en stålborste där fälgen ligger an mot navet, detta är speciellt viktigt med lättmetallfälgar.

Dra hjulbultarna med momentnyckel
Har man en momentnyckel när man drar fast hjulen efteråt så har man gjort ett riktigt proffsjobb! Tyvärr är det alltför många verkstäder som drar fast hjulbultarna så hårt att de är nästan omöjliga att lossa utan specialverktyg.

Kolla lufttrycket till slut
Sliter man ut gamla vinterdäck på sommaren så är det inte fel att öka lufttrycket med 2-3 hekto. Vinterdäck har mjukt gummi i slitbanan och stabiliteten blir ännu sämre av värmen sommartid.

Annars lugnt på vinterdäcksfronten
Nu på sommaren blir det väl inte mycket om vinterdäck i media, men dyker det upp något intressant skall jag försöka bevaka det. Vi hörs annars till hösten när nästa vinterdäckssäsong börjar.

DN DN
SvD
AB

söndag 15 maj 2011

Bästa däck bak

I Aftonbladet publiceras en artikel som visar att däckens våtgrepp kan ha avgörande betydelse även i en vanligtvis normal situation. Bilen skall acceleras iväg då trafikljusen slår om från rött till grönt. Bakdäcken tappar fästet och bilen snurrar runt med totalhaveri som följd. Hur försiktig måste man vara? Bakdäckens kondition står det inget om, men viktigt är att ha de bästa däcken bak. Till en bil i den prisklassen väljer man väl de bästa våtgreppsdäck som pengar kan köpa, eller är det bara bilmärket och utseendet som är viktigt?

Kanske hade inte dubbdäcken rivit asfalten tillräckligt väl i just den gatukorsningen.

torsdag 28 april 2011

Bluff om dubbdäck

I en artikel i GP skriver man om att dubbdäck troligen orsakar 15-20 dödsfall per år i Göteborg. Detta är inte sant, folk ramlar inte ner på gatan och dör på grund av dubbdäck, men det är det forskarna försöker antyda med sina vilseledande uttalanden. I verkligheten är det så att man har funnit att antalet förtida dödsfall stiger under vinterhalvåret. Med statistiska analyser försöker man visa att det är dubbdäck som orsakar detta, men det finns också många andra faktorer som säkerligen påverkar ökningen av PM10. Så är det till exempel i många europeiska städer, där det inte finns några dubbdäck. PM10 ökar kraftigt vintertid för att vid vissa tillfällen överskrida gränserna.

I en rapport (Hälsoeffekter, vägdamm, redovisning 110225, Stockholms Miljöförvaltning) som ligger till grund för artikeln skriver man att vägtrafiken också ger upphov till stora utsläpp av avgaspartiklar, men att dessa är så små att de knappt bidrar till PM10-halterna. Detta är återigen ren bluff. Sanningen är att de små avgaspartiklarna är så små att de knappt väger någonting jämfört med de större och tyngre PM10-partiklarna. PM10 mäts i massa, alltså mikrogram per kubikmeter, medan avgaspartiklar mäts genom antal. På en hårt trafikerad stadsgata kan det förekomma 100 miljoner partiklar per liter luft! Dessa ytterst små partiklar kommer ner i lungorna och lägger sig över stora ytor. Om detta vill man inte tala.

Rapporten tar överhuvudtaget inte upp frågan om konsekvenserna långsiktigt av ett dubbförbud, vilket är det forskarna gärna vill se.

Dubbdäck sparar liv, det har visats av olika experter, bland andra av VTI. Dessutom skapar de grepp för de som kör odubbat och åker omkring och polerar vintervägen så att det blir ännu halare för bilen som kommer efter.

onsdag 13 april 2011

Tveksamma påståenden

I Aftonbladet rapporteras att dubbförbudet visar lägre halter PM10 än tidigare år då dubbdäck funnits på Hornsgatan i Stockholm. Christer Jansson, miljöutredare på Stockholms kommun (antagligen skall det vara Johansson), säger att partikelhalten från dubbdäcken har minskat med 40 %. I förhållande till vad kan man fråga sig och under vilken period? Vi har haft två riktiga vintrar med mycket snö och is på vägarna. Det är inte underligt om partikelhalterna har minskat, oavsett om vi talar om PM10 eller andra partiklar. Dessutom kan man fråga sig hur Miljöförvaltningen vet att partiklarna kommer från dubbdäck. De finns ju inte på Hornsgatan!!

Det hela luktar som en PR-ploj från miljöförvaltningens sida för att rättfärdiga dubbförbudet. Konsekvenserna av ett mer omfattande dubbförbud i hela staden blundar man för.

Polisen har bötfällt ett par hundra bilister för användning av dubbdäck på Hornsgatan. Polischefen säger att man inte har haft några riktade aktioner mot just dubbdäck, utan har tagit "bovarna" vid andra kontroller. Alltså måste det vara rätt många som kör dubbat ändå.

Det är mycket tveksamt om man kommer att kunna dra slutsatser av dubbdäcksförbudet på Hornsgatan som kan motivera att man utökar dubbförbudet till ett större område. Dubbdäcken behövs för att ge alla grepp på is, inte minst de som kör odubbat. Mer behöver knappast sägas.

Ett skrämmande TV-program igår på TV1 (Dox: Underkastelsen) visar att det finns andra mycket, mycket allvarliga problem att ta itu med vad gäller människans överlevnad på sikt tack vare alla kemikalier som sprids, inte minst genom användning av plast, läkemedel mm mm. Efter att ha sett programmet så börjar man fundera på hur mänskligheten kommer att utvecklas. Kemikalierna påverkar våra gener med konsekvenser som idag är svåra att överblicka. Jag tänker på våra barnbarn och det vi har utsatt dom för. Som små stoppar de allt i munnen utan att vi kan göra något. Dessa problem borde forskarna jobba med istället för att motverka trafiksäkerheten.

söndag 10 april 2011

Dags att ta av vinterdäcken

Observera att jag skriver "Dags att ta av vinterdäcken". Inte bara dubbdäcken. Vinterdäck är konstruerade för att användas på vintern och sommardäck på sommaren.

Gummit i vinterdäckets slitbana är anpassat för att ge bästa möjliga grepp på is och snö. Det innebär vissa kompromisser med andra egenskaper. Våtgreppet och köregenskaper är de egenskaper som påverkas mest.

Sommardäck kan bullra

Själv bytte jag till sommardäck häromdagen. Trots att jag körde på dubbdäck innan så upplevde jag övergången till sommardäck som en smärre chock. Vinterdäckens mjukhet hade bytts mot ett hårt däck som bullrar kraftigt och på grund av däckens bredd (245/40R18) så spårar bilen i spåren som finns i vägbanan. Spåren är inte i första hand de som kombinationen dålig beläggningskvalitet och dubbdäck orsakar, utan de som orsakas av den tunga trafiken. De är svårare att se och undvika. Särskilt nu när tjälen går ur marken, så är de extra djupa.

Sommardäcken följde med bilen när jag köpte den och de är ganska slitna, det återstår sådär 3-4 mm så jag funderar på att skaffa nya. Jag tror det får bli ett smalare däck med lite högre profil. 225/45R18 skulle kunna passa, det skiljer bara 0,9 % i rullomkrets, alltså lite större. Det är bara 3 mm på radien, vilket är mindre än det man sliter bort.

Slita ut gamla vinterdäck
Vintertid bör man ha minst 4-5 mm mönsterdjup, men skall man slänga däck med 5 mm kvarvarande mönster? De flesta tycker nog inte det. Alltså kan man slita ut de gamla vinterdäcken på sommaren och köpa nya vinterdäck till hösten. Dubbarna måste man naturligtvis plocka bort i dubbdäck. Samtidigt måste man vara medveten om att man har ett däck med klart sämre köregenskaper när det blir varmt ute och längre bromssträcka vid regn. Men det är inte förbjudet att köra odubbade vinterdäck sommartid.

DN SvD GP

måndag 7 mars 2011

Vad var det jag sa'?

Det stora Aphekomstudien inom EU, där professor Bertil Forsberg, Umeå universitet, har lett den svenska delen av undersökningen, visar nu äntligen att det är avgaserna som är det stora problemet när det gäller olika sorters sjukdomar i luftvägarna och även hjärtkärlsjukdomar. Artikeln finns i Aftonbladet.

Städer som Bukarest, Rom och Aten, där det inte förekommer ett enda dubbdäck, är bland de värsta platserna när det gäller luftföroreningar från trafiken. För Stockholms del har vi så pass ren luft, som ligger inom normerna vad gäller de ultrafina partiklarna, att forskarna inte kunde hitta någon skillnad när de räknade på påverkan av livslängden. Antagligen må Hornsgatan m fl gator undantas eftersom trafikmängderna där skapar problem. På Hornsgatan kan det finnas då och då över 100 miljoner små partiklar per liter luft. Tänk på det nästa gång Du går utefter en hårt trafikerad gata. Inte underligt att mer än 500 barn, som bor nära hårt trafikerade gator i Stockholm har astma på grund av luftföroreningar. Partiklarna kommer inte från dubbdäck!

Det är dags att politikerna som har inriktat all sin kraft mot dubbdäcken börjar förstå vad det egentligen är fråga om och slutar ödsla energi på att minska trafiksäkerheten vintertid genom att förbjuda dubbdäck.

lördag 5 mars 2011

Kräv däck efter förhållanden

Med anledning av dagens artikel i SvD Brännpunkt vill jag gärna framföra nedanstående synpunkter.

Det är idag tillåtet att använda dubbdäck även på tunga fordon, men av olika skäl är det ytterst sällsynt att det görs. En av orsakerna kan vara att dagens regler för dubbdäck för tunga fordon är sådana att det är knappt lönt att kosta på dubbar. Dubbarna för tunga fordons däck får nämligen inte väga mer än 3 gram. En så liten dubb i ett stort däck för en lastbil eller buss gör mycket liten verkan i förhållande till de stora krafter det är frågan om på stora fordon. Bättre är i så fall att välja riktiga vinterdäck istället för de vanliga däcken som oftast används året runt.

Vissa typer av tunga fordon borde ha dubbdäck. Ett bra exempel är ledbussar, som blir allt mer vanliga i storstäderna. De är fantastiska på sitt sätt, men när det blir riktigt halt ute på vintern får de stora problem om de inte har riktigt bra utrustning. Risken för att det bakre ledet på bussen skall ge sig iväg är stor om däcken inte klarar av att hålla emot de stora sidkrafter som uppstår. Andra exempel kan vara timmerbilar som ofta kör på extremt hala vägar med stora laster. I övrigt är det mycket tveksamt om tunga fordon skall ha dubbade däck.

Bäst vore om man gjorde som i Norge och kräver utrustning efter väglaget. Om en tung lastbil eller buss glider av vägen borde ägaren ställas till svars om däckutrustningen inte klarar de förhållanden som råder. Här har även försäkringsbolagen en uppgift.

Det är således inte fråga om att kräva att tunga fordon skall köra på dubbade däck. Om de måste göra det så är risken stor att vägslitaget ökar så mycket att myndigheterna tvingas till åtgärder som gagnar varken person- eller lastbils/busstrafiken.

torsdag 17 februari 2011

Bra men inte lätt

Infrastrukturministern vill lagstifta om vinterdäck för tunga fordon. Det är bra med tanke på alla problem med tunga fordon vid vinterväglag. Problemet är dock inte så enkelt som det först kanske verkar vara. En personbil har bara fyra hjul. Där är det enkelt att säga att alla fyra däck skall vara av en viss typ.

Tunga fordon kan se ut nästan hur som helst med många olika axelkombinationer. Vad tänker man sig här? Skall det bara vara vinterdäck på dragbilens styr- och drivaxel? I så fall har man problem med släpet. När det blir halt och bilen vill gå en väg så vill släpet sannolikt gå en annan. Det finns en fin bild på detta i senaste numret av tidningen Motor.

Kanske Infrastrukturministern har börjat förstå att det räcker inte med kravet på minst 5 mm mönsterdjup. Det viktigaste för ett däcks vinteregenskaper är egenskaperna hos slitbanans gummi. Fel gummiblandning ger visserligen väldigt höga miltal, något som åkarna helst vill ha, men mycket dåligt grepp på snö och is. Det är bara att välja.

Här krävs en hel del tankearbete tillsammans med däcktillverkarna för att hitta en bra lösning. Idag ser yrkestrafiken mest till ekonomin, alltså hur länge däcken håller innan de är utslitna. Nu måste de börja tänka på säkerheten vintertid. Det kan också bli ett bra argument gentemot kunderna. Särskilt viktigt är detta för busstrafik där personbefordran innebär stora säkerhetsrisker om inte fordonet är rätt utrustat.

DN SvD

Uppdrag Granskning om PM10 och nano

Uppdrag granskning den 16e februari handlar om nanopartiklar, alltså partiklar med en storlek där 1 nanometer är 0,000000001 m, eller en miljarddels meter. Ett mycket intressant inslag i programmet handlar om dubbdäck. Politiker har beslutat om dubbförbud på enskilda gator i Stockholm, Uppsala och Göteborg på grund av att dubbdäcken orsakar partiklar som svävar upp i luften. Men, dessa partiklar handlar huvudsakligen om PM10, alltså en storlek 10 000 gånger så stora som nanopartiklarna.

Programmet börjar handla om dubbdäck efter cirka 14 minuter. I programmet intervjuas Magnus Svartengren,forskare hos Karolinska Institutet. Han förklarar att EUs gränser på luftpartiklar som handlar om PM10 utgår ifrån vikten på partiklarna. Man visar mycket pedagogiskt i programmet hur ytan på en partikel ökas genom att dela ett äpple. Varje gång man delar äpplet så uppstår nya ytor. Det är således nanopartiklarnas stora ytor som är problemet och man kommer inte åt detta genom att mäta vikten. Detta har jag påpekat tidigare, men det är först nu som forskarna börjar tala om detta offentligt.

Nanopartiklar i uteluften på hårt trafikerade gator kommer huvudsakligen från förbränning (avgaser mm), men kanske också andra källor såsom bromsbelägg och långvägstransporterade partiklar utifrån. Huruvida dubbdäck producerar nanopartiklar är inte bevisat, däremot vet man att de producerar en viss mängd PM10-partiklar som är långtifrån lika farliga som nanopartiklarna.

Politikerna satsar således sitt krut på fel sak. Det är nanopartiklarna som är farliga och inte i första hand de betydligt större PM10. På grund av dubbdäcksförbudet på Hornsgatan i Stockholm har trafiken minskat. Det bidrar till bättre luft även vad gäller nanopartiklar, men risken är att partikelmängden i staden ökar totalt eftersom de som behåller sina dubbdäck tvingas ta omvägar på andra gator.

onsdag 16 februari 2011

Politiker bakom utredning

Enligt en artikel i Motormagasinet är två riksdagsmän, Ulf Berg (M) och Lars Beckman (M) bakom frågan som har ställts om vad dubbförbud och minskning av dubbdäck i trafiken i Norge har betytt för hälsan. Jag skriver om denna utredning i gårdagens blogg.

Lars Beckman och Ulf Berg har båda engagerat sig i hög grad för rätten att använda dubbdäck utan speciella restriktioner i form av lokala eller andra förbud eller inskränkningar.

Helsingfors stad har visat klart och tydligt att det går att minska PM10-halterna inne i Helsingfors och på så vis komma under EU:s gränser. I Sverige har vi inte ens brytt oss om att söka dispens för att få mer tid att lösa problemen på ett bra sätt. Nej, här gäller bara den för en del politiker enkla vägen: dubbförbud. Konsekvenserna struntar man i.

Berg och Beckman har däremot insett att dubbförbud är ingen bra lösning. Bra jobbat!

SvD DN GP

tisdag 15 februari 2011

dubbdäck gäller

I ett PM från Riksdagens utredningstjänst konstatera man att det saknas bevis för att dubbdäck är så farliga som en del gärna vill påstå. De skriver ordagrant:-

-Det går alltså inte att säga något i stil med "när dubbdäcksanvändningen minskar med x procent förbättras hälsotillståndet si och så mycket, eller minskar antalet relaterade dödsfall si och så mycket"-

Jag har läst hela PM:t och ger här mitt sammandrag av den i tio punkter:-

1. utredningen behandlar endast frågan om luftpartiklar, ingenting om säkerhetsaspekten
2. slutsatsen är att det finns inga studier som visar om minskningen av dubbdäcksanvändning som skett genom avgifter har mätbara positiva effekter
3. den enda klara norska erfarenheten är att avgifter har minskat andelen dubbdäck kraftigt i Oslo, Bergen och Trondheim. Inga hälsoeffekter har rapporterats eftersom man inte kunnat skilja effekten av partiklar från dubbdäck från övriga föroreningar
4. inte heller i Sverige finns några indikationer på ett kvantifierat gränsvärde under vilket partiklar orsakade av dubbdäckens slitage på vägbanan kan anses skadliga
5. det råder således oklarhet om partiklarnas hälsoeffekter, samt vilken effekt en minskning av dubbdäcksandelen ger
6. forskarna fortsätter att rekommendera försiktighetsprincipen (i brist på bevis)
7. dubbdäck är bara en av flera källor och inte nödvändigtvis den största källan till farliga utsläpp
8. Karolinska Institutet anger att partiklar i tunnelbanan ger mycket mer skador på cellernas DNA (jämfört med gatumiljö), men de anger samtidigt att partiklar från gatumiljö ger störst inflammatorisk effekt i odlade celler
9. anledningen till dubbdäcksförbudet på Hornsgatan anges vara att komma under EU's gränsvärden max 35 överskridanden
10. forskare vid VTI ifrågasätter hur verkningsfullt det är med dubbförbudet på Hornsgatan ur miljösynpunkt. Bilister med dubbdäck väljer andra oftast andra längre resvägar

Frågan är om beslut om ytterligare begränsningar av dubbdäck kan tas utifrån denna totala brist på bevis om partiklars påstådda farlighet. Det var intressant att notera att i Norge är det många (30 %) som struntar i att betala avgiften. På Hornsgatan är det fortfarande cirka 40 % som kör med dubbdäck enligt uppgift.

Karolinska Institutet har på uppdrag av Socialstyrelsen utkommit med en rapport "Miljöhälsa 2009" som ligger till grund för PM:t från Riksdagens utredningstjänst. Orsaken till utredningstjänstens PM var frågor huruvida avgifter i Norge samt dubbdäcksförbud i Stockholm (Hornsgatan)och Uppsala (Kungsgatan) har givit mätbara positiva hälsoeffekter. Svaret är ett enkelt nej, man har inga sådana resultat.

SvD DN GP

lördag 12 februari 2011

Självklar prioritering?

I en artikel i Aftonbladet säger verksamhetschefen på ortopeden hos Karolinska att det är självklart att man får prioritera att ta hand om halkolycksfall, vilket drabbar planerade operationer som då ibland måste skjutas upp.

Är det verkligen så självklart att sådana halkolycksfall skall prioriteras? De som halkar gör det oftast på grund av sin egen oförsiktighet. Det finns bra vinterskor och det finns broddar, dubb mm. Risken att halka då man har sådant på fötterna är mycket liten.

Frågan är om den hårt ansträngda sjukvården skall behöva ta hand om alla halkolyckor utan att kräva ersättning för vården. Det löses lätt genom att man tecknar en olycksfallsförsäkring i hemförsäkringen (vilket många redan har!).

Envisas man att springa ut med motsvarande sommardäck under fötterna får man väl ändå skylla sig själv. Det är lag på att använda vinterdäck vid vinterväglag. Nu är det knappast möjligt att lagstifta om att man skall ha vinterutrustning under fötterna vid vinterväglag, men en kampanj vore inte så dumt, istället för idiotiska kampanjer om att man skall köra odubbat (på bilen alltså).

fredag 11 februari 2011

Ledbussar behöver dubbdäck

Busslinjer helt inställda i Stockholm! Som jag har tidigare påpekat flera gånger behöver åtminstone ledbussar dubbdäck på den bakersta axeln, kanske även drivaxeln.

Dubbdäck ruggar för alla, även den tunga trafiken och särskilt i områden som Hornsgatan där dubbdäck är förbjudna blir det extra halt om inte kommunen lyckas få bort all snö och is.

Denna vinter har klart visat att dubbdäck behövs och politikers, myndigheters och vissa forskares försök att få bort dubbdäcken har nog inte övertygat flertalet bilister som vill ta sig fram på ett hyfsat säkert sätt. Antisladdsystem ersätter definitivt inte dubb och kan i vissa lägen ge en falsk övertro på körbarhet.

söndag 6 februari 2011

Stirling

Efter en rejäl vinter, som ännu inte är slut, även om det är lite mildare just nu (det märks på elräkningen), är det inte många som debatterar om dubbdäckens vara eller inte vara. Vintern har visat att dubbdäcken behövs för att alla trafikanter skall ta sig fram på ett säkert sätt, även de med odubbade däck,särskilt tunga fordon men också de som har ett antisladdsystem (Trafikverket försöker få folk att tro att har man bara ett antisladdsystem så behöver man inte dubbdäck).

Jag har haft ett litet projekt igång med en byggsats jag fick i julklapp. En Stirlingmotor som går på värmen från uppkokat vatten. Den går en stund, sedan måste man tillföra mer värme.

söndag 23 januari 2011

Test av skodubb

Robert Collin har testat olika lösningar för att förbättra greppet när man går. Han gjorde det i en brant backe ner mot Hornsgatan, den beryktade gatan för dubbförbud på fordon (ej cyklar). Kolla Aftonbladets film här om Du inte redan klickade i början av artikeln.

Sommardäcken, hans fina skor köpta i Bologna, var praktiskt taget helt utan friktion. Ändå finns det folk som går ut med sådana skor på vintern. Man får hoppas att de inte är så dumma att de kör på sommardäck också på vintern.

Själv har jag ett slirskydd att sätta på hälen, som jag har använt i flera år efter min vådliga olycka. Robert tyckte inte om dessa eftersom de släppte när han skulle trycka på uppför backen. Jag har dock lärt mig att gå med dem på rätt sätt och de funkar utmärkt. Men så är han kritisk bil- och däcktestare.

SvD har en uppföljande artikel om hur man som gående klarar sig mot halka.

onsdag 19 januari 2011

Dubbat naturligtvis!


SvD ställer frågan hur man tar sig fram när det är halt. Eftersom jag bröt armen för ett par år sedan när jag föll pladask på en isfläck så svarar jag "Dubbat naturligtvis".

För mig är det lika naturligt att ha dubbar under skorna som i däcken på bilen. På fötterna märker man fantastiskt väl vilken nytta dubbarna gör. Det räcker att hälen har dubbat för att man inte skall glida i fel riktning.

Dubbar ökar friktionen med runt det dubbla på hal is och det kan betyda allt. Förlorar man fotfästet så är det ett ögonblicks verk att falla handlöst i gatan. Jag gjorde det för ett par år sedan. Resultatet syns på bilden här ovan.

På bilen är det otillåtet att använda sommardäck vid vinterväglag. Egentligen borde det finnas samma krav på fotgängare. Riktiga vinterskor och helst dubbat. Att gå omkring med seglarskor på vintern är helt förkastligt.

tisdag 11 januari 2011

Alla tjänar på dubbdäck

Expressens nätbilaga har en lång artikel idag om dubbdäck och att de river upp känslorna. Artikeln är ganska vederhäftig, men har några påståenden som bör bemötas.

Särskilt det som sägs på slutet om att på bilar med antisladd system är däcken av underordnad betydelse. Detta är inte riktigt, men kommer från Claes Tingvall, Trafikverket, som har sagt detta tidigare. Tidigare i samma artikel säger Gudrun Öberg mycket riktigt att antisladdsystem är beroende av att däcken har ett visst väggrepp. Om det är blankis ute och däcken är odubbade har man garanterat knappt något grepp alls. Då hjälper det inte mycket med ett antisladdsystem. Tvärtom kan föraren luras att tro att bilens system klarar av en svår situation. Däremot med dubbdäck kan greppet vara dubbelt så stort.

Det är intressant att notera i Expressens fråga om man vill ha dubbat eller odubbat så svarar 93 % dubbdäck och endast 7 % odubbat av vid tillfället 737 svarande personer.

söndag 9 januari 2011

dubbdäcksväder

Det mest extrema dubbdäcksväder har nu uppstått i Sverige. Över stora delar av Sverige hindras trafiken, särskilt de som inte har tillräckligt bra däck, att köra vidare. Det skall mycket till att lastbilschaufförer skall stanna på grund av halka.

Dubbdäck finns inte bara för väder som detta, utan mer för det vanliga vinterväglaget, som finns hela vintern. Alltid är det halt någonstans om temperaturen är runt eller under nollan.

När det är så halt som har rapporterats nu så rör det sig om en friktionskoefficent på cirka 0,1, kanske ännu lägre. Kör en lastbil i 80 km/t så behöver den minst 300 meter inklusive reaktionstid för att stanna. Då är risken stor att man hamnar i diket innan det stannar på vägen.

lördag 8 januari 2011

dubbade ruggar för odubbade

Vi som kör dubbat ruggar för de som har vågat välja odubbade däck i dessa halkiga tider. Väderlekstjänsten varnar återigen för svår ishalka särskilt i södra Sverige på grund av snabba temperaturväxlingar runt noll och regn på kalla vägbanor.

Dubbade däck kan ha upp till det dubbla greppet på blankis jämfört med odubbat. Sommardäck skall vi bara inte tala om, men de är ju inte tillåtna vid vinterväglag.

Det finns såväl direkta som indirekta fördelar med dubbdäck.

Direkta fördelar
Ökar greppet på is för den som kör dubbat.
Ger en säkerhetskänsla hos den som kör, som i sin tur ger en mer avspänd körning. I en kritisk situation kan detta ha stor betydelse.

Indirekta fördelar
Dubbdäck ruggar isen för gummit i däcket, vilket förbättrar greppet såväl det egna dubbade däcket som för andra som kör odubbat.
Dubbdäck monteras av på våren då man monterar åter sina sommardäck. Sommardäcken är anpassade för bra grepp sommartid, särskilt på våta vägbanor.
Dubbdäck förhindrar således att man kör med vinterdäcken sommartid, vilket kan vara trafikfarligt. De som kör odubbade vinterdäck och inte bryr sig om att byta till vinterdäck på våren gör sig själva en björntjänst genom att slita ut vinterdäcken i förtid, samt får betydligt sämre grepp på våta vägbanor sommartid. Dessutom försämras bilens körstabilitet.