I DN Opinion (gamla Debatt?) söndagen den 22 febr. är en lång artikel av Prof. Robert Nilsson om den svenska miljöextremismen. Inledningsvis skriver han om dubbdäcken och hänvisar till oriktiga påståenden om att folk dör av dubbdäck. Jag kan inte annat än hålla med honom om att detta är en överdrift.
Någon vetenskaplig bevisning att folk dör av dubbdäck finns inte. Däremot finns det forskningsrapporter sedan många decennier som visar på dubbdäckens betydelse för trafiksäkerheten. Men i den värld vi lever i är det bara miljöfrågorna som är viktiga, i varje fall i Sverige. Naturskyddsföreningen har i en blogg kommenterat Nilssons påståenden, bland annat om dubbdäcken. Det de missar på Naturskyddsföreningen är att det på senare tid har kommit ny forskning (VTI 635A och notat 32A) som visar att det är viktigare (lönsammare) att arbeta med att reducera partiklar från förbränning (såväl från trafiken som från bostadsuppvärmning) än att jobba med att reducera/eliminera dubbdäck.
I en artikel på Stockholms Universtitets hemsida skriver forskaren Christer Johansson att andelen bilar med dubbdäck måste minskas på just Hornsgatan till 5%. Då är det lika bra att införa ett totalförbud mot dubbdäck, så blir det lika för alla. Att var 20:e bil skall ha dubbdäck är ju bara att skapa olycksrisker för övriga bilister den dagen det blir halt. För Johansson existerar bara Stockholms innerstad och han har helt hängt upp sig på dubbdäck och grova partiklar och bortser tydligen från de mindre nanopartiklarna, som är betydligt farligare. Antagligen är det inget annat än EU:s gränsvärden för PM10 som spökar. Där bortser man också från andra farligare partiklar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Dubbdäck kostar mer för ägaren.
Dubbdäck kostar mer för väghållaren.
Dubben förlorar sin effekt när dom slits.
Dubben invaggar i säkerhet så att man låter bli att köra försiktigt.
Där det är riktigt halt kan väl dubbdäck vara bra för att rugga upp isen åt andra men är det värt pengarna och miljön?
Dubben ger spår i vägen så att tisken för vattenplaning ökar.
Friktionsdäck uppför sig ungefär lika under hela livslängden, utom att risken för vattenplaning ökar när dom är nästan slut.
Hur bra är ett dubbdäck som har gått halva sin livslängd?
Hur fort slits dubbarna på torra vägar?
Lars-Olof radar upp ett flertal nackdelar med dubb, flera av vilka är felaktiga eller gripna i luften, som t ex den om att man inte kör försiktigt när man har dubbdäck. Med dubblösa däck är man verkligen tvungen att köra försiktigt när det är halt, men kanske missar att det faktiskt är halt - då är det kört.
Inget säger att dubbdäck behöver kosta ägaren mer, tvärtom mindre om de kan rädda honom/henne från skador.
Spår i vägbanan orsakas främst av den tunga trafiken. På de ställen spår uppstår på grund av slitage har man oftast sparat pengar med för dålig beläggningskvalitet, vilket straffar sig även med avseende på de spår den tunga trafiken åstadkommer.
Att dubblösa däck, felaktigt benämnd här friktionsdäck, skulle ha samma egenskaper hela sin livslängd är helt fel. Alla däck får sämre egenskaper vartefter de slits, även odubbade.
Vattenplaning kan uppstå även hos däck med stort mönsterdjup, det är framförallt hastigheten som avgör.
Slutligen, dubbens slitage är också beroende av gummits slitage. På torr väg slits gummit mer och dubbens utstick ökar. På våt väg är det tvärtom.
Vinterdäck bör ha minst 4 mm mönsterdjup, helst 5 mm för att ge god säkerhet, oavsett om vi talar om dubbdäck eller dubblösa däck. Fram tills dess har dubben mycket god effekt såvida man inte har kört verkligen ovarsamt.
Svenska Vägverkets rekommendationer följer bara de beslut som gäller sedan länge i t.ex. Tyskland, Schweiz och USA. Vad jag förstår är dubbdäck även förbjudna i Oslo.
Varför inte acceptera benämningen friktionsdäck? Skillnaden i friktion mot sommardäck är ju enorm.
Sverige är ju väldigt avlångt men framförallt är säsongen med halkrisk väldigt lång. Med friktionsdäck kan man köra med vinterdäck från det första lilla risken för halka börjar uppträda tills den definitivt är över.
Om jag dessutom har möjlighet att undvika att köra alls eller åtminstone inte fort eller långt när det är risk för blixthalka, då tjänar jag på alla sätt att köra dubbfritt.
Lars-Olof skriver att Vägverket följer beslut tagna i Tyskland, Schweiz och USA. Vägverket följer inte några andra länders beslut utan fattar egna nationella beslut om de inte måste följa EU. Något dubbförbud inom EU råder inte. Schweiz har inget dubbförbud. I USA råder heller inget federalt dubbförbud, endast i vissa stater.
Friktionsdäck är en felaktig benämning därför att dubblösa vinterdäck är inte bättre än andra vinterdäck generellt sett. Beteckningen kan ge brukaren en felaktig uppfattning om att de skulle ha bättre friktion än dubbdäck, vilket är fel. På is har dubbdäck betydligt bättre friktion. Sommardäck är förbjudna att använda under vinterperioden då vinterväglag råder och en jämförelse mellan vinterdäck är därför ointressant.
Annars kan jag hålla med om att dubblösa däck har en längre användningstid än dubbdäck, vilket är en fördel framförallt på våren. Man får inte glömma att dubbdäck får användas utanför den tillåtna perioden om det finns risk för vinterväglag, t ex vid resa till fjällen. Risken med dubblösa vinterdäck är att bilisterna tycker att däcken, tack vare sin mjukhet, är sköna att åka på och väljer att köra året runt med dem. Det är inte tillrådligt att använda vinterdäck sommartid, då den högre temperaturen ute gör att däcken blir ännu mjukare och kan få trafikfarliga köregenskaper.
Skicka en kommentar