onsdag 29 juli 2009

Ingen plast i bildäck

I SvD och i DN den 28 juli skriver man att plastpartiklar funna i havsvatten sannolikt kommer från bl a bildäck. Detta är nonsens! Det finns ingen plast i bildäckens slitbana, som består av gummi med en del inblandade kemikalier.

Naturvårdsverket lär enligt artikeln vara upphovsman till denna grova felaktighet, men på NV:s hemsida skiljer man på partiklar från vägar och bildäck och plast.

Varför kan inte TT lära sig att läsa?

Efter en del korrespondens med Naturvårdsverket visar det sig att forskningarna har visat på partiklar som man påstår kommer från bildäck och vägbeläggningar. Jag antar att det kommer ut i havet genom att följa med dagvatten som ej renats. Runt Östersjön, där man har hittat de största mängderna partiklar, finns flera länder som sannolikt släpper ut mycket orenat vatten i havet. Grundproblemet är inte att människan producerar avfall, utan att man saknar sätt att ta hand om det. Skulle inte däck och vägar få slitas så kunde vi överhuvudtaget inte köra fordon. Problemet är inte svenskt, utan globalt.

Forskningsprojektet är inte färdigt, och man reserverar sig för slutresultatet. Lite konstigt då att man går ut med information på det sätt man har gjort redan nu. Oansvarigt tycker jag, såväl av NV som av TT, som inte kan läsa utantill. Naturvårdsverket vill inte begära rättelse hos TT. Misstaget att skriva om plast i bildäck betraktas som ringa!! Frågan är vad som är viktigast, all plast och annat skräp som påstås flyta omkring i världshaven eller eventuella nanopartiklar av gummi från däckslitage. Redan då Thor Heyerdahl tog sig över Atlanten med Ra 1 konstaterade han att havet var förorenat av oljeklumpar som sannolikt kom från båtar.

2 kommentarer:

Unknown sa...

Det väsentliga är att plast/gummi-partiklar inte bryts ner, så fastnar i näringskedjan. Och partikelytan drar åt sig andra gifter, blir permanenta fordon som för dessa gifter upp i näringskedjan, anrikar.
http://MetroBloggen.se/Magleva

Unknown sa...

Gummipartiklarna, som är ett resultat av däckens slitage mot vägbanan har en storlek i nanoområdet, dvs. extremt små partiklar. Vad jag förstår så bryts gummit ner med tiden. En amerikansk studie visar enligt boken 'Nya hjulspår' att slitagepartiklar bryts ner 50% i ett jordprov på 16 månader. Ett helt däck skulle det ta säkerligen över 100 år att bryta ner. Däremot plastpartiklarna lär vara betydligt större. De är väl små delar av olika plastföremål som har hamnat eller kastats i havet. Dessa har säkert en lång överlevnadstid.