Luftkvalitén dålig trots att dubbarna är borta

Trots att dubbarna är borta sedan över en månad så visar luftkvalitetsmätningar, som publiceras av Stockholms och Uppsala Läns Luftvårdsförbund höga värden på PM10 på Hornsgatan idag den 4 juni. Faktiskt ett värde runt 120 mikrogram/kubikmeter luft. Värdet då ett överskridande noteras är 50 mg/m3 enligt EU:s krav.

Så här skriver Luftvårdsförbundet på sin hemsida under 'frågor och svar': Orsaken till att PM10-normen överskrids längs många gator och vägar är att ca 70% av bilisterna i Stockholmsregionen kör på dubbade vinterdäck.

Under slutet på maj och början på juni har höga värden förekommit ett flertal gånger. Det innebär att dessa läggs till årsstatistiken och sedan skyller forskarna överskridanden på dubbarna. Här finns en hund begraven. Det finns starka skäl att anta att man använder miljö- och hälsa som ett argument för att bli av med så mycket dubbdäck som möjligt i syfte att minska vägslitaget. Det är Vägverkets sätt att spara pengar.

Tittar man sedan på Kungsgatan i Uppsala så är värdena också höga, 150 mg/m3. Det kan omöjligen vara dubbarna som orsakar så höga värden, de finns ju inte sedan över en månad tillbaka i trafiken. Det sägs att det är ombyggnadsarbeten vid järnvägsstationen som orsakar detta. Då kan man fråga sig om inte vanliga byggarbeten utefter gatorna också orsakar betydande PM10-utfall.

Det är helt uppenbart att det behövs mer forskning kring frågan om olika källor till PM10. Därmed inte sagt att dubbarna har en viss andel i produktionen av partiklarna. Man måste i detta sammanhang ha klart för sig att påståenden om att dubbarna står för merparten av partiklarna baserar sig på laboratorieprovning på en karusellmaskin som ger ett vägslitage orsakat av dubb som är helt irrelevant med normal vägkörning. Dubbarna skrapas kontinuerligt över vägytan i labprovningen. På vägen sker det skrapning endast vid kraftig acceleration, bromsning och i viss mån vid kurvtagning.

Svar till Mats

Beträffande Din kommentar om att jag 'spelar i lägsta division', så avser rubriken 'rejäla tag på Hornsgatan' samtliga åtgärder sammantagna. Att träd är mer en estetisk åtgärd, som har störst betydelse på sommaren är ganska klar. Några tujor ska man naturligtvis inte behöva plantera. Du utgår från att det bara är dubbarna som är problemet eftersom de enbart finns vintertid.

Trafikomläggningar och hastighetsbegränsningar är kanske de viktigaste åtgärderna. Den s.k. tysta asfalten minskar vägbanebullret, men påverkar inte motorbullret. Nackdelen med tyst asfalt är, som Du skriver, att den sätts igen med tiden.

Under vintern har Stockholms stad (miljöförvaltningen tillsammans med Vägverket och Stockholms Läns Landsting) bedrivit en ganska hård kampanj i media mot dubbarna. Detta tillsammans med den effekt som en utebliven vinter under stora delar av säsongen har haft på folk i allmänhet kommer att leda till att fler kommer att aktivt välja dubbfria däck kommande säsong. Förra årets broschyr som man delade ut till alla hushåll hade naturligtvis ingen synbar effekt på bara en säsong. Sådana åtgärder måste ses på lång sikt.

Du skriver att politikerna inte bryr sig om vad forskarna säger. Du ser problemet enbart ur aspekten PM10 och dubbarna, men problemet är mycket större än så. Forskningen har visat att mindre partiklar från förbränning har mycket allvarligare effekter är PM10. I Tyskland visar en studie på ett sjukhus att vistelse i en trafikmiljö hos patienter som sedan intagits för hjärt- kärlproblem har haft en klar betydelse för anfallet. Där finns inga dubbdäck.

En av forskarna sa' en gång i en TV-intervju att lösningen för att få bort de värsta partiklarna (nanopartiklar av vilka det förekommer runt 50 miljoner per liter luft på Hornsgatan) är att byta ut bilparken till andra typer fordon, men reportern insåg att det inte var möjligt annat än på mycket lång sikt.

För att få klart bättre förhållanden behövs mycket mer åtgärder än enbart mot dubbarna. Tar man bort dubbarna så får man andra effekter på trafiksäkerheten som är mycket värre. En enda dödsolycka i trafiken kan i snitt innebära 37 förlorade levnadsår. Det skall jämföras med en förtida död på ett par månader för de som drabbas av effekterna från vägdamm. Dessutom så kommer inte PM10 att försvinna bara för att man tar bort dubbarna. Det visar PM10-halterna i centraleuropa där man inte har några dubbar. Stockholmsluften är trots allt mycket ren jämfört med många andra städer i Europa, vilket flera politiker har konstaterat.

Tack för Dina synpunkter!

Rejäla tag på Hornsgatan

Äntligen ett besked om att man tar tag i luftföroreningsproblemen på Hornsgatan på ett bra sätt. Svd skriver idag att hastigheterna skall regleras, trafik ledas om till Södermälarstrand, träd planteras och beläggningen bytas till s.k. tyst asfalt. Alla är åtgärder som kommer att leda till en betydligt bättre trafikmiljö. Tack Mikael Söderlund (m) för de kloka besluten!

Samtidigt kan man i artikeln inte låta bli att kommentera dubbdäcken. Dessa är viktiga för trafiksäkerheten och behövs i all trafik vintertid. Åtgärderna kommer att förbättra luften hela året, framförallt på sommaren då folk är ute mera. Det finns forskningsresultat som visar att det är andra partiklar som är farligare än de som kommer från vägslitaget. Därför behövs åtgärder som har effekt året runt, och nu har man definitivt tagit ett steg i rätt riktning.

Effekterna av Vägverkets och Stockholms Läns Landstings m fl kampanj under vintern mot dubbdäcken, samt det faktum att just den gångna vintern var ovanligt mild, kommer säkerligen att leda till att flera nydäcksköpare den kommande vintern kommer att välja dubbfria vinterdäck. Greppet på halt underlag är beroende av att det finns andra som kör dubbat, så man kan bara hoppas på en bra balans mellan dubbat och odubbat.

Bredda Nissastigen

Gislaveds och Hylte kommuner har gått samman och bildat en kampanjorganisation för att påverka politiker och Vägverket att bredda Nissastigen, dvs. väg 26. En länk till deras hemsida finns här:

Nissastigen är en pulsåder för mycket trafik, särskilt tung trafik som man kan se varje kväll komma i långa tåg på väg norrut. Omkörningsmöjligheterna är inte särskilt många för den tunga trafiken och det gör att köbildningen kan bli besvärande med farliga omkörningar av personbilar som följd. Sommartid är det dessutom mycket husvagnar som kommer på Nissastigen.

Gislaved saknar järnväg
Gislaved har inga järnvägskommunikationer och man är således helt beroende av bilen om man inte vill åka buss. All godstrafik måste gå med lastbil. Detta kräver bra tillfartsvägar till orten för att man skall kunna attrahera industri.

Ombyggnad till 2+1-väg av förbifarten
I vinter byggde Vägverket om Gislaveds förbifart, en väg av mycket god klass, som öppnades för inte så många år sedan. Den var så bra att den fick 110 km/t som hastighetsgräns och gav många möjligheten att sträcka ut efter besvärliga sträckor norr och söder om Gislaved. Nu är den ombyggd till 2+1-väg, som alla andra 110-vägar, trots att vägavsnittet var av mycket hög klass och inte var känt för svåra olyckor. Man valde således att lägga pengarna på denna ombyggnad istället för att bygga om andra sträckor där flera dödsolyckor har skett. Det var ett byråkratiskt beslut som togs därför att man centralt hade bestämt sig för att alla 110-sträckor som inte var motorväg skulle byggas om till 2+1-väg (oavsett olycksstatistik). På sikt är kanske 2+1-vägen riktig, i varje fall om man inte kör MC, men för 26:ans del kom den för tidig. Det finns andra sträckor som är viktigare och som nu måste åtgärdas.

På med vinterdäck!

Inte trodde man att det skulle bli riktig vinter igen i mitten på maj. Idag den 18 maj fortsätter problemen och det rapporteras att bilar med sommardäck kanar av glashala vägar. Med sommardäck är det egentligen oansvarigt att ge sig ut i ett sådant väglag. I mars får man inte göra det, men i maj går det bra trots att skillnaderna inte är så stora. Möjligen blir det mer slaskartat i maj och försvinner snabbare. Nu finns det inga dubbdäck heller som minskar halkan.

Man får hoppas att väghållarna var snabbt ute och röjde så att folk kunde ta sig fram om de nu måste ge sig ut på halkiga sommardäck. Det här är ett tillfälle då det faktiskt kan vara bra att köra odubbat och vänta med att byta till sommardäck tills risken för snö är minimal.

Lite för enkelt att döma föraren

Dagens besked om att den ena föraren har dömts för bussolyckan utanför Uppsala i februari ifjol är besynnerligt. Hade hon varit berusad eller alltför trött hade man kanske förstått det, men så är väl inte fallet.

Man måste fråga sig om hon har fått adekvat utbildning i att framför en buss under så besvärliga förhållanden och att samtidigt hålla en given tidtabell. Hur mycket ansvar har bussbolaget? Är det ansvarsfullt att släppa iväg en 23-åring att vintertid framföra en stor buss? Hur mycket ansvar har Vägverket för vägunderhållet vid det aktuella tillfället?

Är bussens konstruktion sådan att den kan framföras utan att plötsligt råka i sladd på ett okontrollerat sätt på halt underlag? En buss har stort axelavstånd och om hjulen tappar fästet så blir de vridande momenten som får bussen ur kurs stora, vilket leder till svårigheter att räta upp fordonet igen. Det är ju trots allt frågan om persontransport och därför bör kraven på bussens egenskaper även på svårt vinterväglag vara mycket höga. Tyvärr har vi inga speciella krav på tunga fordons däckutrustning vintertid i Sverige, ännu mindre på bussars egenskaper på halt underlag.

Har polisens utredare tillräckliga kunskaper för att kunna avgöra vad som egentligen orsakade att bussen avvek från den tänkta kursen? Jag anser att fallet borde ha utretts av en specialist inom området fordonsdynamik och med erfarenhet av olycksutredningar. Det finns kanske en chans till det ifall man överklagar domen.

Vad är miljön värd?

Nu har man funnit att etanol förorsakar utsläpp av polycykliska aromatiska kolväten som är cancerogena. När det gäller slitage av bildäck med högaromatiska oljor så orsakar man också utsläpp av PAH (polyaromatiska kolväten). Med anledning av detta har EU i ett direktiv förbjudit användning i bildäck av högaromatiska oljor som innehåller polyaromatiska kolväten från 2010. En del påstår att det ökar rullmotståndet, som ju inte är bra för miljön. Man kan bara konstatera att det här med miljön är minsann inte enkelt.

Innebär detta att det blir förbjudet att använda etanol vintertid mån tro?

Road racing

På väg hem idag på Nissastigen mötte jag 3 bilar och bakom dem i en svag vänsterkurva skymtade jag två MC:n. Den första MC:n låg i en omkörning när jag passerade honom. Hastigheten var säkert mycket hög, och en omkörning på den smala Nissastigen med mötande trafik var mycket olämplig. Max 90 km/t råder på det aktuella stället strax före järnvägsviadukten vid Hestra. Deras fart genom det efterföljande 70-området med korsande väg kan man bara gissa.

I en sådan situation inser man att det är inte så konstigt att det händer olyckor med MC:n, särskilt när de bedriver något som närmast liknar road racing på en vanlig landsväg. Någon kontroll av hastigheterna förekommer överhuvudtaget inte numera, så Vägverkets nollvision borde omedelbart avskaffas. Den är ju helt meningslös så länge trafiken kan göra som den behagar.

Man har läst om MC-förare som har blivit så svårt skadade att de sedan ligger helt förlamade. Har de ingen respekt för att det finns mycket annan trafik också? Bortsett från ett förstört liv så är det ju dessutom vi, var och en, som får betala den efterföljande vården. Dagens SvD artikel visar att i just detta fall var det vänstersvängar som orsakade alla tre dödsolyckorna, men för höga hastigheter i förhållande till trafiksituationen har också en stor betydelse i sammanhanget.

Voltande stadsjeepar

Jag har ännu inte sett rapporten om voltande stadsjeepar från Folksam, men hoppas få den. I SvD, DN och Aftonbladet 14 april skriver man om Folksams intressanta rapport. Stadsjeepar, eller SUV-bilar som de också kallas är oftast utrustade med M+S-märkta däck. Inte alla dessa är riktiga vinterdäck, utan däck avsedda för bruk året runt. Sådana däck är inte optimerade för vare sig vinterväglag eller sommarväglag. Det innebär att de är inte speciellt bra på något underlag och släpper det i sidled så kan det vara svårt att återfå kontrollen på fordonet innan avåkningen är ett faktum. Först då har man nackdelen med den högre tyngdpunkten som gör att bilen lättare välter.

Bäst är att vintertid använda sig av riktiga vinterdäck och sommartid av riktiga sommardäck. Då får man det bästa greppet på såväl is och snö som på våt och torr vägbana.

Väg- och Transportforskningsinstitutet har skrivit en intressant rapport just om däcksutrustningen på SUV-bilar och deras grepp på is. Där framgår det att det finns M+S-märkta originaldäck som har mycket dåligt grepp på halt underlag.

En iakttagelse jag själv har gjort är att jag ofta blir omkörd av just SUV-bilar trots att jag håller maxfart på landsvägen. Jag undrar om andelen SUV-bilar i trafiken är lika stor som andelen omkörande bilar av SUV-typ? Det skulle vara intressant att höra om det finns någon sådan statistik. Höga farter gör ju naturligtvis problemet ännu större när sidgreppet plötsligt blir för dåligt i en svår situation.

Svar till 'ellerhur' som lämnat en kommentar. Jag håller helt med vad Du skriver, men jag försöker beskriva orsaken till att bilen hamnar i en situation där den voltar. Den måste förlora stabiliteten så att bilen börjar röra sig i sidled. Då först kan voltningsrisken uppstå. Dåliga däck eller dåligt grepp är ofta en anledning till att man tappar greppet bak, ibland i kombination med för hög fart, och bilen börjar färdas med sidan först. Även för lågt lufttryck bak kan förorsaka detta.

Luftföroreningar

Dubbdäcken beskylls oftast som huvudorsaken till ohälso på grund av luftföroreningar i trafikmiljön. Äntligen finns en rapport där man, i varje fall i tidningen, inte nämner ordet dubbdäck. Däremot talas det om avgaser, något som mycket lättare tränger ner i lungorna än de större partiklar från vägsltage, bromsdamm, sand mm. En senare artikel finns också hos SvD.

Avgaserna är farliga och de har inga positiva sidor, vilket dubbdäcken har. Dubbdäck skapar grepp för de som kör odubbat och ökar trafiksäkerheten vid ishalka. Därför är den kampanj som har riktats mot dubbdäcken i vinter ensidig dvs. tar inte hänsyn till säkerhetsaspekterna.

Något egendomligt sägs i tidningen att barn som bor i city i Stockholm har inte större problem med astma och allergi än de som bor längre ut i förorterna. Detta trots att det är just i centrala Stockholm där det finns stora trafikmängder och där man har de största halterna PM10 partiklar. En förklaring sägs kunna vara att husen i city är äldre. Av det drar man slutsatsen att det inte är bra att vistas i nyare hus. Det är alltså inomhus problemen är som störst, eller vad menar man egentligen?

Jag håller helt med Marregurra i dennes kommentar om att man måste göra något åt orsakerna till partiklarna. Frågan är bara vad som är rätt att göra. Partiklarna försvinner inte för att man tar bort dubbdäcken. Däremot minskar trafiksäkerheten och olycksriskerna ökar. Ett förlorat liv i en trafikolycka leder till i snitt 37 förlorade år. Dubbdäcken har kommit att bli en bra strykpojke i frågan om PM10. Vägverket vill inget hellre än att få bort dubbdäcken eftersom man ligger väldigt långt efter idag i vägunderhållet. I slutändan måste någon betala på något sätt för bristerna.