Dammproblemet nonchaleras

I SvD skriver man om problemet med gruset som skapar problem för cyklister. Detta är ett synligt problem. Det osynliga problemet skapas av allt damm som sand och grus förorsakar och som förpestar luften i form av olika partikelstorlekar, bland annat PM10. PM10 påstås av en del skapas mest av dubbdäcken, men detta är långtifrån sant. Det finns många andra källor och de 90 000 tonnen sand och grus som sprids ut varje år i Stockholm är en av källorna. Om dubbdäcken förbjuds, såsom på Hornsgatan, kommer man sannolikt på en del gator att behöva öka halkbekämpningen med sand och grus.

När sanden och gruset skall tas upp används sopmaskiner. Man ser lätt hur ett stort moln med damm bildas efter maskinens framfart även om man använder vatten vid sopningen. Molnet innehåller inte bara stora synliga partiklar, utan även små osynliga partiklar som kan hålla sig svävande i flera timmar. Eftersom sopningen beräknas pågå i flera veckor så är det troligt att mätningen av PM10 i tätorterna kommer att visa högre värden, trots att många redan har tagit av sina dubbdäck. Ändå är det dubbdäcken som får skulden!

Färre eller inga dubbdäck betyder sämre trafiksäkerhet och troligen fler dödsfall i trafiken (jfr Motors undersökning av dödsolyckor i trafiken). Men det betyder också ökad halkbekämpning, vilket leder till att PM10 bildas ändå.

Färre dubbdäck i tätorter är en sund väg att gå, men inte att förbjuda dubbdäcken, som man nu gör i Stockholm och som fler städer planerar att införa.