Framkomlighet före säkerhet

Nu har det hänt igen, lastbilar halkar av vägen. Här hjälper det föga med vinterdäck bara på drivhjulen, som Regeringen har beslutat att införa som krav. Mer om detta nedan.

I en artikel i tidningen På Väg skriver Mårten Johansson, teknikchef hos Sveriges Åkeriföretag, att det är bra att Regeringen har beslutat om vinterdäckskrav på tunga fordon. Men man har prioriterat framkomligheten genom att begränsa kravet till drivaxeln. Avsikten är att förhindra stopp i trafiken på grund av att lastbilar och bussar inte kan ta sig fram.

Säkerheten också viktig
Om fordonen kan ta sig fram bättre och snabbare är risken stor att de trots allt halkar av vägen i större hastighet än om de hade fått stanna på grund av att de inte får grepp med drivhjulen. Bilar med släp och ledbussar är särskilt utsatta för problem när sidgreppet är otillräckligt. Mårten skriver att även hårda däck klarar sig bra vid en friktion av minst 0,25 och att det räcker att sanda för att uppnå denna friktion. Problemet är när man inte sandar och isen har en friktion av bara 0,05, vilket inte alls är ovanligt när svartisen eller blixthalkan slår till.

Halkan kommer tillbaka
Vi är bara i början på vintersäsongen och det återstår många tillfällen då halkan kan slå till. Värst är det med väder som växlar snabbt mellan minus- och plusgrader. Vägbanorna kan vara kalla samtidigt som det regnar. Att dubbar behövs vid sådant väglag borde alla förstå (även om man kör aldrig så försiktigt!).

kör inte utan dubbdäck!

Ja, det hinner inte mer än frysa till ordentligt på vägbanorna här i Småland förrän den första allvarliga halkolyckan händer. Ännu vet vi inte omfattningen och får hoppas ingen blev allvarligt skadad. Bussen som är inblandad har naturligtvis inte dubbdäck, troligen inte ens vinterdäck. Hur är det med personbilarna? Har alla vinterdäck?

Ytterligare en artikel i SvD berättar om olyckor på Västkusten.

Aftonbladet skriver också om halkan och olyckor över stora delar av södra Sverige.

Politikerna Ulf Berg och Lars Beckman, båda (M) skriver ett inlägg på Aftonbladet Debatt. Läs den här.

DN skriver om en dödsolycka i Växjö.

GP skriver om olyckor på Västkusten.

Vid isväglag är det dubbar som gäller. Har man inte dubbdäck bör man lämna bilen hemma då svår halka råder. Det är tveksamt om man ens skall åka buss.

bästa däck bak

En debattartikel jag har skrivit om vinterdäck är införd på Ny Tekniks webbsida.

Artikeln kommer i en förkortad version i tidningen denna vecka (44). Vintern lyser ännu med sin frånvaro här i södra Sverige, men den lär slå till rätt vad det är.

Tidpunkten är rätt med tanke på att folk börjar fundera på vinterdäck för bilen. En granne till mig bad mig titta på hans däck häromdagen. De är nog ganska representativa för många bilar. Han har en framhjulsdriven bil, Volvo S80. Bakdäcken, som bara rullat med i flera säsonger var helt OK med över 5 mm kvar, alla dubbar satt kvar. Däremot var framdäcken slut som vinterdäck med runt 3 mm kvarvarande mönster. Nästan alla dubbar var borta. Han skulle till Stockholm och undrade om han skulle sätta framdäcken bak och bakdäcken fram. Jag svarade: gärna bakdäcken fram, men köp två nya däck att sätta bak. Alltid de bästa däcken bak. Så kan han köpa ytterligare två nya däck nästa år.

återigen - dubbdäck behövs!

Den senaste uppgiften i SvD om att Motormännens Riksförbund i ett kommande nummer av Motor skall berätta om nya undersökningar som visar att dubbdäck sparar liv är inte oväntad.

Det har tjatats om och om igen om dubbdäckens betydelse för trafiksäkerheten, men hos vissa politiker, forskare och myndigheter slår man dövörat till och hävdar att miljön är viktigast och att dubblösa däck är lika säkra som dubbdäck på vinterväglag.

Inte ens Trafikverkets GD bör kunna snacka sig fri från denna undersökning! Sist Trafikverket själva gick ut med en liknande rapport så stoppade han publiceringen på grund av att man hade glömt att säga något om miljön.

Dubbdäcken vinnare

Återigen visar däcktesterna som börjar poppa upp i tidningarna att dubbdäcken är klart överlägsna på vinterväglag. Med odubbade däck är man tvungen att rugga isen särskilt för att få någorlunda repeterbara resultat. På vägarna sker det med automatik så länge dubbdäcken är tillåtna.

Aftonbladet har testat flera stora märken och dessa är trots allt rätt lika varandra. Skillnaderna är inte så stora bland de fem-sex bästa däcken. Däremot visar testet väldigt tydligt att däck gjorda för centraleuropa är inga bra vinterdäck för nordiskt vinterväglag.

Vi Bilägare har visat i sitt senaste test av odubbade vinterdäck att de är klart olämpliga att använda sommartid. Tyvärr kommer allt fler att använda odubbade vinterdäck även sommartid om myndigheterna förbjuder användning av dubbdäck inne i städerna. Detta är en mycket olycklig utveckling som kommer att straffa sig trafiksäkerhetsmässigt såväl vinter- som sommartid. Men det begriper inte politikerna. Politikerna kommer och går och de slipper snart ta ansvaret för tokiga beslut.

Tyvärr fortsätter Vi Bilägare att kalla odubbade vinterdäck för friktionsdäck. Möjligen har de friktion på torr asfalt, men knappast på is.

Teknikens Värld har också publicerat sitt test och där framgår också att dubbdäcken är vinnare, även om Teknikens Värld har ett annat sätt att se på däcken gjorda för centraleuropa. Det är ju helt enkelt en fråga om hur man viktar de olika vägegenskaperna. Men det var i sammanfattningen ett dubbdäck som vann totalt.

Dubbdäck knappast en faktor

I en undersökning av WHO i 91 länder kommer Sverige på 20e plats bland de renaste länderna med mätningar från fyra större städer, Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå. När man studerar resultaten förstår man att dubbdäcken, som ju bara finns vintertid, kan knappast ha försämrat resultatet. Det finns länder som har över 10 gånger så hög PM10-halt jämfört med Sverige.

Idén att i Stockholm förbjuda dubbar kom med motiveringen att de producerar så mycket PM10 att de är hälsofarliga. Det är en dålig ursäkt för att vilja förbjuda dubbdäck. Problemet, framförallt på Hornsgatan i Stockholm, beror i första hand på en extremt hög trafiktäthet där mätutrustningen finns, samt att mätningen sker i en gatukorsning i en backe. Bilarna både accelererar och bromsar vid mätpunkten och det är klart att det blir mycket damm. Att dubbdäcksförbudet orsakar sämre trafiksäkerhet bortser miljömänniskorna ifrån, oavsett om de är politiker, myndigheter eller forskare. De bryr sig helt enkelt inte om annat än sina egna intressen.

WHOs rapport talar definitivt inte för ett behov av att förbjuda dubb.

Kör bil istället

Nu har man funnit farliga nanopartiklar i luften i T-banan i Stockholm enligt forskare från KTH.

På gatan förekommer också mycket nanopartiklar, kanske uppåt 100 miljoner per liter luft när det är som värst på en högtrafikerad gata som Hornsgatan, där också mätningar görs kontinuerligt. Där lär partiklarna huvudsakligen komma från förbränning, men naturligtvis även en viss mängd från slitage av bromsar, vägbanan mm.

På Hornsgatan råder dubbförbud under vinterperioden för att minska mängden PM10-partiklar (i storleksordningen 1000 gånger större massa än en nanopartikel). I DNs artikel sägs att en lösning är att göra så att partiklarna blir mindre farliga genom att göra dem större. Jag förstår ingenting. Här förbjuder man dubbdäck för att minska de minst farliga, riktigt stora partiklarna, medan man inte bryr sig så värst mycket om nanopartiklarna som finns i gatuluften.

Bäst är att sitta i sin bil, särskilt om man har ett hyggligt luftfilter som tar bort en del av dammet.

Larmrapporterna om olika partiklar som kan finnas i luften, oavsett om de är i T-banan eller på gatan är kraftigt överdrivna. När det gäller frågan om dubbdäcken, så används argumentet på ett tveksamt sätt för att få politikerna att förbjuda dubbdäck. Säkerhetsaspekten bortser man helt ifrån, särskilt det faktum att dubbdäcken ökar greppet för de odubbade däcken, som bara polerar isen.

PM10 i London

Även i London finns lokala problem med PM10 under torra perioder, vilka kan resultera i att man får problem med att klara EU-kraven. Försök i London har gjorts med CMA (en kemikalie som används i flera länder, bl a Sverige, för att binda damm). Försöken finns refererade på Transport for Londons webbsida och beskrivs som lyckade. På webbsidan finns även en länk till själva rapporten.

Dubbdäck används inte alls i England (möjligen i Skottland i liten utsträckning). Andelen vinterdäck är överhuvudtaget sannolikt mycket låg, även om det görs viss reklam för dem på grund av gångna vintrar med förekomst av snö och is på vägarna.

Det finns således betydande mängder PM10 trots att dubbdäck inte används, vilket är något man gärna bortser ifrån i debatten här hemma. Här heter det att "bara man blir av med dubbdäcken så är problemet med PM10 löst". Så enkelt är det emellertid inte, och vi vet att om dubbdäcken försvinner så uppstår andra effekter som kan försämra säkerheten vintertid avsevärt.

Försöken i London har gjorts vintertid med start i november 2010 och man konstaterade att den största effekten uppnåddes på våren och delvis även på sommaren, då det är torrt på vägarna. Alltså precis som hos oss.

Vinterdäckssäsongen är inte så långt borta och med den startar väl återigen debatten om dubbdäckens vara eller icke vara. Denna rapport ifrån London talar för att det finns sätt att binda dammet som produceras lokalt, oavsett om det kommer från fordonen eller från byggplatser.

Nyligen lades asfalten om på en sträcka av Hornsgatan nära mätstationen för PM10. Det resulterade i mycket höga värden i nivå med de som man ibland får på våren då vägbanorna torkar upp. Man kan undra varför inte gatukontoret i Stockholm rycker ut med CMA-spridning vid sådana tillfällen.

Dubbdäcksförbud hjälpte inte

Miljöförvaltningen i Stockholm har enligt SvD kommit med en rapport om luftföroreningarna i Stockholm och framförallt på Hornsgatan.

Samtidigt som politiker och andra har framhållit att ett dubbdäcksförbud är en förutsättning för att lösa problemen med dålig luft på Hornsgatan, så konstaterar man nu att två års dubbförbud har inte hjälpt. Visst har mängden PM10- partiklar blivit lägre, men trafiken har också minskat med 15 procent, samtidigt som tiden det är tillåtet att använda dubbdäck har kortats just under den mest kritiska tiden, dvs våren. Bilarna med dubbdäck tar andra vägar, så problemet har dessutom flyttats någon annanstans.

Resultaten av två års försök visar klart och tydligt att dubbdäcksförbud är ingen lösning på problemet med dålig luft på Hornsgatan. Det finns naturligtvis många faktorer som spelar in på att just Hornsgatan har så dålig luft. Exceptionellt mycket trafik, gatans och omkring liggande byggnaders utformning, mätinstrumentens placering i en backe strax efter ett trafikljus är bara några påtagliga orsaker.

Naturskyddsföreningens Mårten Wallberg vill ha avgifter på dubbdäcksanvändning. Varför straffa de som skapar grepp för de som kör odubbat? Skulle alla köra odubbat så skulle halkan bara öka och därmed olyckorna. Dubbdäck är en legitim del av vintertrafiken och skall inte förbjudas.

Starkt gjort

Leif Pagrotsky köpte en ny SAAB 9.3 Diesel. Bra gjort, det borde fler göra för att stötta SAAB. Om företaget skall överleva krävs inte bara pengar till verksamheten, utan även att folk och företag köper bilarna. SAAB var alltid en mycket speciell bil fram tills det olyckliga köpet av GM då mycket av SAABs innovationsvilja försvann eller kanske kördes över. SAAB-teknikerna var kända för att bygga bilen runt föraren. Man satt bra i den och köregenskaperna var fantastiska på de gamla SAABarna. En del nya 9.5or ser man ute på vägarna och de ser mycket fina ut. Själv har jag ägt tre SAABar, en vanlig 900 Kombi, en 900 Turbo sedan och en 9000, som hustrun tyckte var den bästa bilen hon har kört.

Vem vet, kanske Leif Pagrotskys bil blir ett värdefullt exemplar om några år. Tyvärr måste jag erkänna att jag har svårt att tro att företaget kommer att hämta sig. Leverantörerna är naturligtvis trötta på att agera bank för företaget. De behöver själva tjäna pengar. Efter en formodad konkurs så dyker väl SAAB-namnet upp igen, kanske Antonov tar hand om det.