dubbdäck gäller

I ett PM från Riksdagens utredningstjänst konstatera man att det saknas bevis för att dubbdäck är så farliga som en del gärna vill påstå. De skriver ordagrant:-

-Det går alltså inte att säga något i stil med "när dubbdäcksanvändningen minskar med x procent förbättras hälsotillståndet si och så mycket, eller minskar antalet relaterade dödsfall si och så mycket"-

Jag har läst hela PM:t och ger här mitt sammandrag av den i tio punkter:-

1. utredningen behandlar endast frågan om luftpartiklar, ingenting om säkerhetsaspekten
2. slutsatsen är att det finns inga studier som visar om minskningen av dubbdäcksanvändning som skett genom avgifter har mätbara positiva effekter
3. den enda klara norska erfarenheten är att avgifter har minskat andelen dubbdäck kraftigt i Oslo, Bergen och Trondheim. Inga hälsoeffekter har rapporterats eftersom man inte kunnat skilja effekten av partiklar från dubbdäck från övriga föroreningar
4. inte heller i Sverige finns några indikationer på ett kvantifierat gränsvärde under vilket partiklar orsakade av dubbdäckens slitage på vägbanan kan anses skadliga
5. det råder således oklarhet om partiklarnas hälsoeffekter, samt vilken effekt en minskning av dubbdäcksandelen ger
6. forskarna fortsätter att rekommendera försiktighetsprincipen (i brist på bevis)
7. dubbdäck är bara en av flera källor och inte nödvändigtvis den största källan till farliga utsläpp
8. Karolinska Institutet anger att partiklar i tunnelbanan ger mycket mer skador på cellernas DNA (jämfört med gatumiljö), men de anger samtidigt att partiklar från gatumiljö ger störst inflammatorisk effekt i odlade celler
9. anledningen till dubbdäcksförbudet på Hornsgatan anges vara att komma under EU's gränsvärden max 35 överskridanden
10. forskare vid VTI ifrågasätter hur verkningsfullt det är med dubbförbudet på Hornsgatan ur miljösynpunkt. Bilister med dubbdäck väljer andra oftast andra längre resvägar

Frågan är om beslut om ytterligare begränsningar av dubbdäck kan tas utifrån denna totala brist på bevis om partiklars påstådda farlighet. Det var intressant att notera att i Norge är det många (30 %) som struntar i att betala avgiften. På Hornsgatan är det fortfarande cirka 40 % som kör med dubbdäck enligt uppgift.

Karolinska Institutet har på uppdrag av Socialstyrelsen utkommit med en rapport "Miljöhälsa 2009" som ligger till grund för PM:t från Riksdagens utredningstjänst. Orsaken till utredningstjänstens PM var frågor huruvida avgifter i Norge samt dubbdäcksförbud i Stockholm (Hornsgatan)och Uppsala (Kungsgatan) har givit mätbara positiva hälsoeffekter. Svaret är ett enkelt nej, man har inga sådana resultat.

SvD DN GP