Vintern har verkligen slagit till i år, det kan vi läsa om i SvD den 30 januari och i Aftonbladet.
I Stockholm sker det också olyckor på grund av halkan. Dubbförbudet på Hornsgatan har ännu inte fått någon större effekt, men den dagen hela Stockholms innerstad har dubbförbud, såsom är tänkt av miljöborgarrådet Ulla Hamilton, kan halka leda till ännu svårare konsekvenser.
Vid sådan halka som det är frågan om där kombinationen av kyla, snö och kraftig blåst polerar vägbanorna bör man överhuvudtaget inte ge sig ut om man inte har bra dubbdäck på bilen. Dubbarna är nästan det enda som biter på isbeläggningen och kan oftast fördubbla greppet jämfört med ett bra odubbat vinterdäck. Sommardäck och så kallade åretruntdäck är fullständigt livsfarliga att åka med under sådana förhållanden.
Tyvärr har Vägverket tidigare varit ute med information om att det inte längre finns trafiksäkerhetsskäl att välja dubbdäck istället för nya dubbfria däck (Lars Nilsson, miljödirektör hos Vägverket, 5 okt 2007). Detta var en mycket olycklig signal till bilisterna att de kan gott välja dubbfria däck. Problemet är att det finns dubbfria vinterdäck som knappt är bättre än sommardäck på is. Då, 2007, hade vi inte en sådan vinter som vi har nu och det var lätt att falla i fällan att tro att nu blir det bara milda vintrar framöver.
lördag 30 januari 2010
söndag 17 januari 2010
Ratar bilisterna verkligen dubbdäck?
I en artikel i DN den 13e jan skriver man att bilisterna ratar dubbdäcken. Rubriken stämmer dock inte riktigt med vad som står i artikeln.
Det är en sak att andelen dubbdäck i Stockholm har minskat från 70 till 50% på grund av ett förbud mot dubbdäck på Hornsgatan från och med den 1 jan i år. Vad som är mer förvånande är att mätningar har visat att hela 40% av de bilar som framförs på Hornsgatan nu i januari har dubbdäck. Det är förbjudet med dubbdäck på denna gata, men detta förbud tar uppenbarligen inte bilisterna på särskilt stort allvar.
Det kostar mycket pengar att köpa fyra nya dubbfria vinterdäck, särskilt om man skall ha de bästa däcken av nordisk typ, vilket man absolut bör ha om man inte skall halka runt alltför våldsamt. Detta med ekonomin har nog inte politikerna tänkt på när de har beslutat om ett dubbförbud från den ena dagen till nästa. Dubbförbud måste planeras år i förväg för att folk skall ha en rimlig chans att slita ut de gamla dubbdäcken för att sedan investera i nya däck.
Det är en sak att andelen dubbdäck i Stockholm har minskat från 70 till 50% på grund av ett förbud mot dubbdäck på Hornsgatan från och med den 1 jan i år. Vad som är mer förvånande är att mätningar har visat att hela 40% av de bilar som framförs på Hornsgatan nu i januari har dubbdäck. Det är förbjudet med dubbdäck på denna gata, men detta förbud tar uppenbarligen inte bilisterna på särskilt stort allvar.
Det kostar mycket pengar att köpa fyra nya dubbfria vinterdäck, särskilt om man skall ha de bästa däcken av nordisk typ, vilket man absolut bör ha om man inte skall halka runt alltför våldsamt. Detta med ekonomin har nog inte politikerna tänkt på när de har beslutat om ett dubbförbud från den ena dagen till nästa. Dubbförbud måste planeras år i förväg för att folk skall ha en rimlig chans att slita ut de gamla dubbdäcken för att sedan investera i nya däck.
onsdag 6 januari 2010
Ledbussar är livsfarliga!
I Aftonbladet och Expressen rapporterar man om en ledbuss där föraren tappade kontrollen och körde rakt in i en husvägg. Tänk om någon hade råkat gå där med en barnvagn, vilken katastrof det hade kunnat bli. Nu gjorde det inte det och inga myndigheter bryr sig väl speciellt mycket om denna olycka. Men man borde ta sig en ordentlig funderare på hur ledbussar och andra långa bussar skall vara utrustade däckmässigt vintertid. Dubbförbudet i Stockholm, som än så länge är lokalt, men kommer att få allvarliga konsekvenser längre fram, ställer krav på att gatuhållarna förbättrar underhållet vintertid avsevärt. Tyvärr verkar det gå åt det andra hållet just nu.
Lennart Strandberg skriver på Newsmill om denna och andra svåra bussolyckor.
Jag har själv skrivit om en en allvarlig olycka med en ledbuss i Göteborg i december 2008. Det blir ordentligt halt varje vinter, men vissa politiker vill inte inse det, utan sätter politiska vinningar beträffande miljön högre än människors säkerhet. Miljöborgarrådet i Stockholm, Ulla Hamiltons förbud mot dubbdäck är ett utmärkt exempel på detta. Ulla Hamilton skall kanske fundera på att förbjuda fyrverkerier. I Stockholm visade mätningarna av PM10 på Hornsgatan under nyårsnatten ett cirka sjufaldigande av PM10-halten under ett par timmars tid. Se diagrammet nedan, som kommer från Stockholms och Uppsala Läns Luftvårdsförbunds hemsida. Det kan omöjligen vara annat än fyrverkerier som har åstadkommit detta. Dessutom är det säkert så att,i de partiklarna ingår en hel del oönskade föreningar som är mer eller mindre giftiga. Undrar om dom räknas in i det som man annars påstår nästan bara kommer från dubbdäck?
I år har vi återigen fått en rejäl vinter, som dessutom började under en av årets mest trafiktäta helger, nämligen julen. Ifjol hade vi ovanligt många tillfällen med svartis på grund av plötsliga svängningar i lufttemperaturen mellan minus och plus. Vi får således vinter varje år och dubbdäck behövs. Ulla Hamiltons förbud mot dubbdäck är mycket olyckligt.
Lennart Strandberg skriver på Newsmill om denna och andra svåra bussolyckor.
Jag har själv skrivit om en en allvarlig olycka med en ledbuss i Göteborg i december 2008. Det blir ordentligt halt varje vinter, men vissa politiker vill inte inse det, utan sätter politiska vinningar beträffande miljön högre än människors säkerhet. Miljöborgarrådet i Stockholm, Ulla Hamiltons förbud mot dubbdäck är ett utmärkt exempel på detta. Ulla Hamilton skall kanske fundera på att förbjuda fyrverkerier. I Stockholm visade mätningarna av PM10 på Hornsgatan under nyårsnatten ett cirka sjufaldigande av PM10-halten under ett par timmars tid. Se diagrammet nedan, som kommer från Stockholms och Uppsala Läns Luftvårdsförbunds hemsida. Det kan omöjligen vara annat än fyrverkerier som har åstadkommit detta. Dessutom är det säkert så att,i de partiklarna ingår en hel del oönskade föreningar som är mer eller mindre giftiga. Undrar om dom räknas in i det som man annars påstår nästan bara kommer från dubbdäck?
I år har vi återigen fått en rejäl vinter, som dessutom började under en av årets mest trafiktäta helger, nämligen julen. Ifjol hade vi ovanligt många tillfällen med svartis på grund av plötsliga svängningar i lufttemperaturen mellan minus och plus. Vi får således vinter varje år och dubbdäck behövs. Ulla Hamiltons förbud mot dubbdäck är mycket olyckligt.
tisdag 29 december 2009
Fler avåkningar i Skåne
SvD skriver att det är flera avåkningar i Skåne. Inte så konstigt med tanke på att det är bara runt 28% som har dubbdäck. Tyvärr finns det även fler i Skåne som åker med sommardäck. Kolla gärna undersökningen gjord av Däckbranschens Informationsråd. Den dubbfria andelen vinterdäck är högst i Skåne, 67% och sommardäck hela 5%. Att köra på sommardäck på vinterväglag är förenat med livsfara också för andra trafikanter. Straffet borde vara mycket kännbart. Antisladdsystem har knappast någon verkan när däcken har så dålig friktion mot underlaget. Kolla gärna VTI:s undersökning.
Vintervädret lär bestå, åtminstone fram till trettonhelgen. Det är nu ett par månader framöver vinterdäcken verkligen behövs. Häromdagen, tredjedag jul körde jag hem från Göteborg. Rv 27 från Borås till Gislaved var i mycket dåligt skick. Trots att snön hade kommit kvällen och natten innan så hade väghållaren överhuvudtaget inte plogat. Det var en hög mittremsa med snö och höga otäcka snökanter. Det gällde verkligen att köra i spåren. Den som körde längst fram körde långsamt och bestämde takten. Att göra en omkörning var otänkbart för mig eftersom det var dessutom mycket mötande trafik, men tyvärr finns det de som bara måste fram snabbare. En omkörning hade lätt kunnat sluta i diket. Kör försiktigt och helst med dubbade vinterdäck av nordisk typ.
En bekant till mig skickade ett mejl med berättelserna nedan. De belyser i hög grad problemet med att väghållarna, framförallt Vägverket, minskar på snöröjningen samtidgt som man arbetar för att förbjuda dubbdäck.
En historia apropå Halvards utgjutelser om dålig vinterväghållning:
Eftermiddagen tisdagen 15 december (i förra snöovädret) körde jag hem från
Stockholm. Det blev en mer spännande tur än jag önskade mig. Drygt fem och en halv timma tog den till Gislaved. Och orsaken både till spänningen och den långa körtiden var inget annat än dålig (obefintlig) snöröjning. Först sent på eftermiddagen, strax före Norrköping, såg jag plogbilar. Tyvärr på väg mot Stockholm, och troligen då pga det flertal lastbilar som befolkade dikena åt det hållet. För egen del fick jag röjd väg först i höjd med Vättern (Smålandssidan).
Så långt hade jag vid några tillfällen försökt mig på att köra om några särskilt i uppförsbackar långsamtgående långtradare, men fått avbryta, eller med hjärtat i halsgropen med nöd och näppe lyckats komma om. Apropå långtradarchaufförer så kallades dessa förr för 'vägens riddare'. Numera borde de nog benämnas rovriddare. Det jag sällan lyckades med, d v s köra om, praktiserades frekvent av dessa, med påföljd att man då och då befann sig i ett ogenomsynligt slaskhav och endast hade att försöka följa ett par röda ljuspunkter framför sig, som blinkade till då och då.
Strax söder om Linköping steg motortemperaturen oroväckande och jag stannade vid OK/McDonald för att kolla vad som var fel. Allt slask hade fullständigt murat igen fronten och, eftersom det var minusgrader, frusit till ett ispansar.
Så jag förstår fuller väl Halvards irritation på hemväg från Göteborg den 26e. Inte minst som en bekant samma dags förmiddag, på väg till mig, ringde strax efter kl 10 och berättade att han stod i ett dike några kilometer från Tranemo.
Han hade kommit ur det smala spår som fanns och höger framhjul sugits fast i mittsträngen. Med påföljd att den instabilitet som L. ofta demonstrerat
inträffade. Bilen snodde runt och gick med bakändan före ner i diket.
En annan bekant i samma ärende var samtidigt på väg från Karlskrona. Denne kom visserligen fram utan missöden, men rapporterade att vägarna söder ut heller inte var särskilt tjänliga för biltrafik. Det tycks således vara en rätt allmän företeelse att spara lite slantar på att låta plog- och sandbilar stå kvar i garaget.
Som slutkläm kan man fråga sig om 0-visionen numera är både död och begraven. Den som skulle minska antalet döda i trafiken. På något annat sätt kan väl knappast tolkas att man först ger sig på dubbdäcken i akt och mening att få bort dessa och sen ger fullkomligt sjutton i halkbekämpningen. Eller är det bara så att man nu intagit en mera "praktisk" hållning till parmetern kostnad för säkerhet ställd mot kostnad för liv och lem?
Vintervädret lär bestå, åtminstone fram till trettonhelgen. Det är nu ett par månader framöver vinterdäcken verkligen behövs. Häromdagen, tredjedag jul körde jag hem från Göteborg. Rv 27 från Borås till Gislaved var i mycket dåligt skick. Trots att snön hade kommit kvällen och natten innan så hade väghållaren överhuvudtaget inte plogat. Det var en hög mittremsa med snö och höga otäcka snökanter. Det gällde verkligen att köra i spåren. Den som körde längst fram körde långsamt och bestämde takten. Att göra en omkörning var otänkbart för mig eftersom det var dessutom mycket mötande trafik, men tyvärr finns det de som bara måste fram snabbare. En omkörning hade lätt kunnat sluta i diket. Kör försiktigt och helst med dubbade vinterdäck av nordisk typ.
En bekant till mig skickade ett mejl med berättelserna nedan. De belyser i hög grad problemet med att väghållarna, framförallt Vägverket, minskar på snöröjningen samtidgt som man arbetar för att förbjuda dubbdäck.
En historia apropå Halvards utgjutelser om dålig vinterväghållning:
Eftermiddagen tisdagen 15 december (i förra snöovädret) körde jag hem från
Stockholm. Det blev en mer spännande tur än jag önskade mig. Drygt fem och en halv timma tog den till Gislaved. Och orsaken både till spänningen och den långa körtiden var inget annat än dålig (obefintlig) snöröjning. Först sent på eftermiddagen, strax före Norrköping, såg jag plogbilar. Tyvärr på väg mot Stockholm, och troligen då pga det flertal lastbilar som befolkade dikena åt det hållet. För egen del fick jag röjd väg först i höjd med Vättern (Smålandssidan).
Så långt hade jag vid några tillfällen försökt mig på att köra om några särskilt i uppförsbackar långsamtgående långtradare, men fått avbryta, eller med hjärtat i halsgropen med nöd och näppe lyckats komma om. Apropå långtradarchaufförer så kallades dessa förr för 'vägens riddare'. Numera borde de nog benämnas rovriddare. Det jag sällan lyckades med, d v s köra om, praktiserades frekvent av dessa, med påföljd att man då och då befann sig i ett ogenomsynligt slaskhav och endast hade att försöka följa ett par röda ljuspunkter framför sig, som blinkade till då och då.
Strax söder om Linköping steg motortemperaturen oroväckande och jag stannade vid OK/McDonald för att kolla vad som var fel. Allt slask hade fullständigt murat igen fronten och, eftersom det var minusgrader, frusit till ett ispansar.
Så jag förstår fuller väl Halvards irritation på hemväg från Göteborg den 26e. Inte minst som en bekant samma dags förmiddag, på väg till mig, ringde strax efter kl 10 och berättade att han stod i ett dike några kilometer från Tranemo.
Han hade kommit ur det smala spår som fanns och höger framhjul sugits fast i mittsträngen. Med påföljd att den instabilitet som L. ofta demonstrerat
inträffade. Bilen snodde runt och gick med bakändan före ner i diket.
En annan bekant i samma ärende var samtidigt på väg från Karlskrona. Denne kom visserligen fram utan missöden, men rapporterade att vägarna söder ut heller inte var särskilt tjänliga för biltrafik. Det tycks således vara en rätt allmän företeelse att spara lite slantar på att låta plog- och sandbilar stå kvar i garaget.
Som slutkläm kan man fråga sig om 0-visionen numera är både död och begraven. Den som skulle minska antalet döda i trafiken. På något annat sätt kan väl knappast tolkas att man först ger sig på dubbdäcken i akt och mening att få bort dessa och sen ger fullkomligt sjutton i halkbekämpningen. Eller är det bara så att man nu intagit en mera "praktisk" hållning till parmetern kostnad för säkerhet ställd mot kostnad för liv och lem?
torsdag 17 december 2009
Dubbfritt om två veckor
Hur skall det bli när dubbförbud införs i Stockholm och alla så småningom, inte bara bussarna, skall köra dubbfritt?
Nu, dagarna efter snöovädret, varnar Vägverket för halt väglag. Om något år kanske flertalet Stockholmare har tvingats byta till dubbfritt och då blir det ännu halare med fler olyckor som följd, något som inte alls bekymrar miljöbitna politiker.
Snökaos i hela Europa den 19 dec skapar naturligtvis stora problem. Bilisterna saknar inte bara dubbdäck, de flesta saknar vinterdäck. Att halka runt på sommardäck går bara inte. De flesta kommer inte ur fläcken, och gör de det så hamnar dom snart i diket.
Bussarna i Stockholm har aldrig haft särskilt bra däck på vintern, om de ens bryr sig om att byta däck när vintern kommer. Dubbdäcken skapar ett ökat grepp för de som kör odubbat, men det hjälper föga på en buss med däck som glider lätt på halt underlag. Men det blir ännu värre den dagen alla bilar i Stockholm tvingas köra dubbfritt. Alla polerar, ingen skapar grepp. Att väghållarna inte mäktar med att hålla vägarna farbara är dagens händelser bevis nog.
Ledbussarna är ännu sämre i svår halka än vanliga bussar. Det bakre delen kan lätt gå sin egen väg, särskilt om den inte har bra vinterdäck.
Nu är dubbförbudet på Hornsgatan från och med 1 januari ett faktum, och politikerna lär driva igenom att det skall gälla hela Stockholm, om inte annat så med hjälp av miljözoner. Säkerheten struntar man i, bara man kan skryta med att Stockholm är en av världens renaste städer, med eller utan dubbdäck.
Nu, dagarna efter snöovädret, varnar Vägverket för halt väglag. Om något år kanske flertalet Stockholmare har tvingats byta till dubbfritt och då blir det ännu halare med fler olyckor som följd, något som inte alls bekymrar miljöbitna politiker.
Snökaos i hela Europa den 19 dec skapar naturligtvis stora problem. Bilisterna saknar inte bara dubbdäck, de flesta saknar vinterdäck. Att halka runt på sommardäck går bara inte. De flesta kommer inte ur fläcken, och gör de det så hamnar dom snart i diket.
Bussarna i Stockholm har aldrig haft särskilt bra däck på vintern, om de ens bryr sig om att byta däck när vintern kommer. Dubbdäcken skapar ett ökat grepp för de som kör odubbat, men det hjälper föga på en buss med däck som glider lätt på halt underlag. Men det blir ännu värre den dagen alla bilar i Stockholm tvingas köra dubbfritt. Alla polerar, ingen skapar grepp. Att väghållarna inte mäktar med att hålla vägarna farbara är dagens händelser bevis nog.
Ledbussarna är ännu sämre i svår halka än vanliga bussar. Det bakre delen kan lätt gå sin egen väg, särskilt om den inte har bra vinterdäck.
Nu är dubbförbudet på Hornsgatan från och med 1 januari ett faktum, och politikerna lär driva igenom att det skall gälla hela Stockholm, om inte annat så med hjälp av miljözoner. Säkerheten struntar man i, bara man kan skryta med att Stockholm är en av världens renaste städer, med eller utan dubbdäck.
Dubbdäckskonspirationen
I SvD skriver man om att förbifarten Stockholm inte kan byggas på grund av luftföroreningsproblem skapade framförallt av dubbdäck. Detta är att sticka huvudet i sanden (eller partiklarna!). Problemet med tunnlar är inget nytt och förekommer inte bara på vintern då dubbdäcken finns. I en intervju i tidningen säger en busschaufför att 'vi sitter i avgaser åtta timmar om dagen'. Exakt, det är avgaserna som är problemet, och det året runt. Att skylla på dubbdäcken är bara en del av konspirationen att få bort dubbdäcken, som forskare, politiker och myndigheter håller på med. De vill inget annat än spara pengar, i detta fall på bekostnad av säkerheten.
Dubbdäck ger ökad säkerhet på ishala vägar och det är viktigt, framförallt för de som har valt att köra odubbat. Att straffa bort eller till och med förbjuda dubbdäcken är orättvist och i längden livsfarligt.
Problemet i tunnlar måste lösas med en bättre ventilation (året runt), men det kostar väl för mycket?
För bussarnas del bör det räcka att utrusta dem med effektiva kupéfilter och ett lagom övertryck så att inte luften läcker in vid otäta dörrar. Flygplan är ju täta, så omöjligt skall det väl inte vara.
Dubbdäck ger ökad säkerhet på ishala vägar och det är viktigt, framförallt för de som har valt att köra odubbat. Att straffa bort eller till och med förbjuda dubbdäcken är orättvist och i längden livsfarligt.
Problemet i tunnlar måste lösas med en bättre ventilation (året runt), men det kostar väl för mycket?
För bussarnas del bör det räcka att utrusta dem med effektiva kupéfilter och ett lagom övertryck så att inte luften läcker in vid otäta dörrar. Flygplan är ju täta, så omöjligt skall det väl inte vara.
tisdag 8 december 2009
Stockholm nästbäst!
I en artikel i Dagens Industri finns en undersökning som visar att Stockholm är den nästbästa staden miljömässigt. Att Stockholm inte blev etta beror på för stor vattenförbrukning. Dubbarnas påstådda partikelbildning har uppenbarligen inte haft någon betydelse i sammanhanget. Även Helsingfors kommer högt upp på listan, trots minst lika mycket dubbdäck som i Stockholm.
Nej, politikernas kampanjer mot dubbar har inget vare sig med miljö eller hälsa att göra. De ser det bara som en möjlighet att klara EU:s mycket trubbiga krav på PM10-partiklar som inte får överstiga vissa gränser. Vad det egentligen är för typ av partiklar bryr man sig inte så mycket om. Att Vägverket hänger på beror i sin tur endast på att de ser en möjlighet att minska vägslitaget utan att de behöver anstränga sig. Framförallt kan de välja billigare beläggningstyper. Säkerheten kommer i andra hand.
Nej, politikernas kampanjer mot dubbar har inget vare sig med miljö eller hälsa att göra. De ser det bara som en möjlighet att klara EU:s mycket trubbiga krav på PM10-partiklar som inte får överstiga vissa gränser. Vad det egentligen är för typ av partiklar bryr man sig inte så mycket om. Att Vägverket hänger på beror i sin tur endast på att de ser en möjlighet att minska vägslitaget utan att de behöver anstränga sig. Framförallt kan de välja billigare beläggningstyper. Säkerheten kommer i andra hand.
måndag 30 november 2009
Däcken viktigare än antisladdsystem
I en ny rapport från VTI visas att däckens friktion har större betydelse för säkerheten än antisladdsystem. Rapporten, R662 av Mattias Hjort på Statens Väg- och Transportforskningsinstitut finns också att ladda ner på VTIs hemsida.
Testet utfördes som undanmanövertest på vinterväg, dvs is och gjordes enbart med odubbade vinterdäck, dels ett däck av nordisk typ där egenskaperna på is har prioriterats, dels tre däck av centraleuropeisk typ, där prioriteringen ligger mer på våt väg.
De centraleuropeiska däcken visade sig ha 20-30% längre bromssträcka än det nordiska däcket, vilket bekräftar prioriteringsordningen på is resp. våt väg.
Med antisladdsystemet avstängt kunde det nordiska däcket i undanmanöverprovet klara 68 km/t och de europeiska 62 km/t. Med systemet aktiverat ökade hastigheten bara 1 km/t för samtliga däck, en skillnad som är obetydlig om man jämför med skillnaden mellan däcktyperna.
Vägverkets Claes Tingvall har länge talat om vikten av att alla bilar är utrustade med antisladdsystem. Frågan är om inte Vägverket borde lägga lite mer krut på att bilisterna använder rätt typ av däck istället för att bara propagera för att dubbdäcken skall bort. När dubbdäcken försvinner finns stor risk att många bilister väljer centraleuropeiska däck som de använder året runt.
En slutsats Mattias gör är att i testerna har förarna varit medvetna om vilka däck som sitter under bilen och om antisladdsystemet var på eller ej. För en vanlig bilist som inte är medveten om detta kan alltså antisladdsystemet ha större betydelse än vad som vistas här, men det återstår att bevisa.
Mattias arbete är ett mycket intressant inslag i debatten om vinterdäck. Synd bara att han inte hade med dubbdäck också. Å andra sidan var isen kanske så grov att dubbarna hade haft liten verkan.
Testet utfördes som undanmanövertest på vinterväg, dvs is och gjordes enbart med odubbade vinterdäck, dels ett däck av nordisk typ där egenskaperna på is har prioriterats, dels tre däck av centraleuropeisk typ, där prioriteringen ligger mer på våt väg.
De centraleuropeiska däcken visade sig ha 20-30% längre bromssträcka än det nordiska däcket, vilket bekräftar prioriteringsordningen på is resp. våt väg.
Med antisladdsystemet avstängt kunde det nordiska däcket i undanmanöverprovet klara 68 km/t och de europeiska 62 km/t. Med systemet aktiverat ökade hastigheten bara 1 km/t för samtliga däck, en skillnad som är obetydlig om man jämför med skillnaden mellan däcktyperna.
Vägverkets Claes Tingvall har länge talat om vikten av att alla bilar är utrustade med antisladdsystem. Frågan är om inte Vägverket borde lägga lite mer krut på att bilisterna använder rätt typ av däck istället för att bara propagera för att dubbdäcken skall bort. När dubbdäcken försvinner finns stor risk att många bilister väljer centraleuropeiska däck som de använder året runt.
En slutsats Mattias gör är att i testerna har förarna varit medvetna om vilka däck som sitter under bilen och om antisladdsystemet var på eller ej. För en vanlig bilist som inte är medveten om detta kan alltså antisladdsystemet ha större betydelse än vad som vistas här, men det återstår att bevisa.
Mattias arbete är ett mycket intressant inslag i debatten om vinterdäck. Synd bara att han inte hade med dubbdäck också. Å andra sidan var isen kanske så grov att dubbarna hade haft liten verkan.
tisdag 10 november 2009
maskinen från 40-talet
I DN Alltommotor.se skriver man om VTI:s senaste undersökningar av partikelbildning. Problemet är bara att man använder en gammal karusellmaskin från 40-talet för att slita däcken mot vägbanan på ett sätt som är helt orealistiskt. Forskarna skrämmer upp politikerna till att ta onödiga beslut om dubbförbud. Dubbförbud kan orsaka stora hål i en familjs redan tunna plånbok. Ekonomin för sådana bilägare tar varken forskare eller politiker hänsyn till. Det är en sorglig historia att ett statligt institut skall ägna sig åt forskning på det sättet. Vägverket är en av sponsorerna till projektet bakom provningarna och de vill ju helst ha bort dubbarna för att slippa kostnaderna för vägslitaget. Det har till och med VTI själva visat i en annan rapport om beläggningsslitage i Stockholmsområdet.
Kampanjen mot dubbarna fortsätter trots att regeringen redan har tagit ett beslut om lokala dubbförbud, så kan man undra vad meningen med den här senaste rapporten egentligen är.
Nanopartiklarna som man nämner finns redan i stora mängder (runt 50 miljoner per liter luft på Hornsgatan) hela sommaren då det överhuvudtaget inte finns några dubbdäck på gatorna. Men det problemet vill man inte ta i.
Dubbfria däck kan vara mycket bra i många situationer, men de ersätter aldrig dubbeffekten på blankis, som ju kan förekomma i södra Sverige, beroende på ett klimat som oftare numera pendlar runt noll grader C.
Kampanjen mot dubbarna fortsätter trots att regeringen redan har tagit ett beslut om lokala dubbförbud, så kan man undra vad meningen med den här senaste rapporten egentligen är.
Nanopartiklarna som man nämner finns redan i stora mängder (runt 50 miljoner per liter luft på Hornsgatan) hela sommaren då det överhuvudtaget inte finns några dubbdäck på gatorna. Men det problemet vill man inte ta i.
Dubbfria däck kan vara mycket bra i många situationer, men de ersätter aldrig dubbeffekten på blankis, som ju kan förekomma i södra Sverige, beroende på ett klimat som oftare numera pendlar runt noll grader C.
onsdag 4 november 2009
Snö ända ner i Skåne
I Aftonbladet uttalar sig en meteorolog om att snön inatt(onsdag)kan svepa ner över södra Sverige.
Många har fortfarande sommardäck på och det är verkligen livsfarligt att åka med dessa på vinterväglag. Sommardäck är gjorda med en gummiblandning som är anpassad för körning sommartid. Vid kyla och särskilt på is och snö så greppar de helt enkelt inte.
Har man inte bytt till vinterdäck är det bättre att låta bilen stå! Transportstyrelsens bestämmelse om att vinterdäck är obligatoriska från 1 dec till 31 mars tar inte hänsyn till vädervariationer som kan förväntas den här tiden på året. Det borde ha stått att vinterdäck krävs vid vinterväglag, åtminstone från 1 oktober till sista april.
Många har fortfarande sommardäck på och det är verkligen livsfarligt att åka med dessa på vinterväglag. Sommardäck är gjorda med en gummiblandning som är anpassad för körning sommartid. Vid kyla och särskilt på is och snö så greppar de helt enkelt inte.
Har man inte bytt till vinterdäck är det bättre att låta bilen stå! Transportstyrelsens bestämmelse om att vinterdäck är obligatoriska från 1 dec till 31 mars tar inte hänsyn till vädervariationer som kan förväntas den här tiden på året. Det borde ha stått att vinterdäck krävs vid vinterväglag, åtminstone från 1 oktober till sista april.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)