Dubbat naturligtvis!

SvD ställer frågan hur man tar sig fram när det är halt. Eftersom jag bröt armen för ett par år sedan när jag föll pladask på en isfläck så svarar jag "Dubbat naturligtvis".

För mig är det lika naturligt att ha dubbar under skorna som i däcken på bilen. På fötterna märker man fantastiskt väl vilken nytta dubbarna gör. Det räcker att hälen har dubbat för att man inte skall glida i fel riktning.

Dubbar ökar friktionen med runt det dubbla på hal is och det kan betyda allt. Förlorar man fotfästet så är det ett ögonblicks verk att falla handlöst i gatan. Jag gjorde det för ett par år sedan. Resultatet syns på bilden här ovan.

På bilen är det otillåtet att använda sommardäck vid vinterväglag. Egentligen borde det finnas samma krav på fotgängare. Riktiga vinterskor och helst dubbat. Att gå omkring med seglarskor på vintern är helt förkastligt.

Alla tjänar på dubbdäck

Expressens nätbilaga har en lång artikel idag om dubbdäck och att de river upp känslorna. Artikeln är ganska vederhäftig, men har några påståenden som bör bemötas.

Särskilt det som sägs på slutet om att på bilar med antisladd system är däcken av underordnad betydelse. Detta är inte riktigt, men kommer från Claes Tingvall, Trafikverket, som har sagt detta tidigare. Tidigare i samma artikel säger Gudrun Öberg mycket riktigt att antisladdsystem är beroende av att däcken har ett visst väggrepp. Om det är blankis ute och däcken är odubbade har man garanterat knappt något grepp alls. Då hjälper det inte mycket med ett antisladdsystem. Tvärtom kan föraren luras att tro att bilens system klarar av en svår situation. Däremot med dubbdäck kan greppet vara dubbelt så stort.

Det är intressant att notera i Expressens fråga om man vill ha dubbat eller odubbat så svarar 93 % dubbdäck och endast 7 % odubbat av vid tillfället 737 svarande personer.

dubbdäcksväder

Det mest extrema dubbdäcksväder har nu uppstått i Sverige. Över stora delar av Sverige hindras trafiken, särskilt de som inte har tillräckligt bra däck, att köra vidare. Det skall mycket till att lastbilschaufförer skall stanna på grund av halka.

Dubbdäck finns inte bara för väder som detta, utan mer för det vanliga vinterväglaget, som finns hela vintern. Alltid är det halt någonstans om temperaturen är runt eller under nollan.

När det är så halt som har rapporterats nu så rör det sig om en friktionskoefficent på cirka 0,1, kanske ännu lägre. Kör en lastbil i 80 km/t så behöver den minst 300 meter inklusive reaktionstid för att stanna. Då är risken stor att man hamnar i diket innan det stannar på vägen.

dubbade ruggar för odubbade

Vi som kör dubbat ruggar för de som har vågat välja odubbade däck i dessa halkiga tider. Väderlekstjänsten varnar återigen för svår ishalka särskilt i södra Sverige på grund av snabba temperaturväxlingar runt noll och regn på kalla vägbanor.

Dubbade däck kan ha upp till det dubbla greppet på blankis jämfört med odubbat. Sommardäck skall vi bara inte tala om, men de är ju inte tillåtna vid vinterväglag.

Det finns såväl direkta som indirekta fördelar med dubbdäck.

Direkta fördelar
Ökar greppet på is för den som kör dubbat.
Ger en säkerhetskänsla hos den som kör, som i sin tur ger en mer avspänd körning. I en kritisk situation kan detta ha stor betydelse.

Indirekta fördelar
Dubbdäck ruggar isen för gummit i däcket, vilket förbättrar greppet såväl det egna dubbade däcket som för andra som kör odubbat.
Dubbdäck monteras av på våren då man monterar åter sina sommardäck. Sommardäcken är anpassade för bra grepp sommartid, särskilt på våta vägbanor.
Dubbdäck förhindrar således att man kör med vinterdäcken sommartid, vilket kan vara trafikfarligt. De som kör odubbade vinterdäck och inte bryr sig om att byta till vinterdäck på våren gör sig själva en björntjänst genom att slita ut vinterdäcken i förtid, samt får betydligt sämre grepp på våta vägbanor sommartid. Dessutom försämras bilens körstabilitet.

Halare i rondeller

Varför är det halare i rondeller frågar en del ibland. Under den senaste tiden har man märkt att det har varit svår halka på vägen även om vägen ser fin ut. Det beror på den stränga kylan i kombination med ett ständigt nedfall av små iskristaller och ibland en hög luftfuktighet.

Men i rondeller upplever man att det är ännu halare. Det är det också sannolikt, även om man märker halkan väl på vägen när man skall accelerera iväg från rondellen. Svaret är att när bilarna svänger i rondellen och då framförallt alla odubbade fordon, inte minst bussar och lastbilar, så glider däcken lite i sidled av körningen i en ganska snäv sväng. Gummit i däcket polerar isen och halkan ökar. Kör man bakom en lastbil med släp med kanske 6-7 axlar så blir det mycket märkbart. Då är det skönt att ha dubbade däck så att man själv inte glider ut med risk att krocka med bilar som väntar på att få köra in i rondellen.

Återigen gör de som kör dubbat nytta för de som valt att köra odubbat.

I SvD skriver man om att det är många avåkningar i Skåne. Det hänger säkert samman med, inte bara det svåra väglaget, utan även det faktum att där är det bara 40 av 100 personbilar i Skåne som har dubbade däck. Sedan tillkommer alla bussar och lastbilar som halkar ikring och polerar vägbanan.

Denna och förra vinterns erfarenheter måste leda till att Trafikverket funderar på nya regler för vinterdäck på tunga fordon. Det är dags, vi vet ännu inte hur nästa vinter kommer att se ut.

lastbilar behöver också vinterdäck

Denna vinter visar det sig varje dag det kommer snö att lastbilar och bussar kanar av vägen, en del med allvarliga följder.

Halkan fortsätter den 19 december. Kanske borde Trafikverket införa särskilda hastighetsbegränsningar nu till jul och Nyårshelgerna när många ovana bilförare skall ge sig ut på vägarna. Sänk hastigheterna allmänt med 10 km/t. Ingen lastbilstrafik på Julafton och Nyårsafton! Radikala förslag kanske, men något borde göras som en markering för bilisterna.

I Svds tidning idag fanns en bild på en SL ledbuss som låg i diket med hela fronten intryckt. Ledbussar borde överhuvudtaget inte användas vid svårt vinterväglag. Bussar med skolbarn är ibland inblandade i olyckor.

SvD buss i Gnesta. SvD buss i Östersund.

När skall Trafikverket ta sig samman och kräva vinterdäck på bussar och lastbilar? I Tyskland är det numera krav på vinterdäck på tunga fordons drivaxel, alltid något. I Sverige tycker Trafikverket att det räcker med 5 mm mönsterdjup. Men det är inte mönsterdjupet som är betydelsefullt.

Nu behövs dubbdäck!

Varje år får vi perioder då det blir underkylt regn, så kallad svartis. Nu varnar man för det i södra Sverige. På Rv 40 var det glashalt nu på morgonen. I år är det inte bara en tillfällighet, utan vägarna har varit hala en lång period.

Härom morgonen åkte jag tur och retur Värnamo. Asfalten var framme i spåren, men det var halt så det förslog. Ändå blev jag snart upphunnen av en 24-meters tradare som lyste ilsket i bakrutan bara några meter bakom. Den tunga trafiken verkar inte känna av halkan, men det kanske är därför dom åker av vägen då och då och lasten sprids över markerna, ibland farlig last, ibland begärligt gods.

När jag behövde bromsa före avfarter och rondeller ute på landsvägen så kände jag och hörde hur dubbarna bet i isen och vägbanan. Jag tänkte på att nu gör jag nytta för de som kommer efter mig med odubbade däck. Det tänker inte de på som vill ha bort dubbdäcken. De använder Sveriges brist på att göra något åt partiklar i luften som kommer från alla möjliga källor till att försöka förbjuda dubbdäck. Konsekvenserna tänker de inte på. I Helsingfors, en stad med mer dubbdäck än Stockholm, har man lyckats klara EUs normer för PM10-partiklar sedan fyra år tillbaka. I Sverige gör man ingenting. Man skyller på att några försök med konventionell sopning inte ger önskade resultat.

Se också Aftonbladet.

Bättre än förbud

I DN idag skriver tre representanter för Centerpartiet i en debattartikel om att dubbdäck inte skall förbjudas utan istället beläggas med en avgift.

Jag har skrivit en ingående artikel om spelet om dubbdäck på sidorna 21 - 23 i denna tidning.

Min grundinställning är att en avgift är orättvis. Varför skall de som skapar grepp för andra som väljer att köra odubbat straffas för det?

Å andra sidan kan man resonera att, om man nu har gett sig den på att antingen helt få bort dubbdäcken, alternativt minska andelen dubbdäck i trafiken, så är en avgift bättre än ett förbud. Regeringen lär just nu sitta och fila på förslag till miljözoner där dubbförbud kan implementeras som ett tillägg, beroende på varje enskild kommuns behov.

Om dubbförbud införs i till exempel hela Stockholms innerstad så kommer det att få allvarliga konsekvenser för trafiksäkerheten, inte bara i Stockholm, utan även vida omkring. Samma i Göteborg, Linköping, Norrköping m fl städer. Dessutom kan det ha en påverkan på handeln i Stockholm vintertid.

När det gäller avgiftens storlek sägs ingenting i debattartikeln. I Norge har man valt extremt höga avgifter, motsvarande kostnaden för ett nytt däck varje år. Sådana avgifter är mycket orättvisa och bör absolut undvikas i Sverige. Avgiften skall utgöra en markering och eftersom det kan vara svårt att följa den norska modellen där avgiften bara gäller i vissa storstäder där man har infört biltullar, kan man tänka sig en avgift för alla som använder dubbdäck, men begränsa den till någon hundralapp.

Artikeln öppnar upp för en fortsatt debatt. Vi får hoppas att inte regeringen hinner före med förslaget om miljözoner med möjlighet till dubbförbud. Det vore katastrof.

Järnvägar!!

Gårdagens debatt i SVT1 om järnvägens problem var en diskussion utan egentlig betydelse för problemens lösning. Det grundläggande problemet är politikernas beslut på 60-talet och framåt att lägga ner järnvägsdelar. Folk åkte ju inte tåg utan tog bilen, det var bilens utveckling som betydde något för folkets möjligheter att utnyttja sin fritid.

Vad hjälper det att X2000 kan rulla i 200 km/t om det inte finns banor för alla tåg? Skattepengar som har tagits in på bilarna har gått till den sociala välfärden. Där ligger vi långt fram idag. Infrastrukturerna, såväl järnvägar som bilvägar har inte alls fått den del de skulle ha haft för att förvalta arvet samt bygga vidare i nödvändig takt. Nu krävs enorma satsningar om vi skall lösa morgondagens trafik både på räls och på väg. Vi är tyvärr alldeles för mycket påverkade av miljöhänsyn för att vi skall kunna ta vettiga och snabba beslut. I ett så glesbefolkat stort land som Sverige krävs en noggrann analys för att pengarna skall användas på rätt sätt.

I debatten nämndes också frågan om vinterdäck på tunga fordon. Det var bara lastbilar som det talades om, men minst lika viktigt är bussar, som ju är för personbefordran. En lastbilschaffis var inne på rätt spår när han talade om vikten att ha vinterdäck på bilen. Gunnar Malm, GD på Trafikverket visste tyvärr inte riktigt vad han pratade om när han sa att man skulle fortsätta på linjen med 5 mm krav. Vad hjälper det om däcken inte är avsedda för vinterväglag? Det som betyder mest är gummiblandningen i däckets slitbana, inte mönsterdjupet eller ens mönsterutformningen.

Den stora frågan nu är vilket parti man skall rösta på för att få en sund utveckling av infrastrukturen i framtiden.

I Norge funderar man på datumtrafik i storstäderna på grund av dålig luft. Det märkvärdiga är att man skyller återigen på dubbdäck trots att de har så lite som 13 % dubbdäck i Oslo t ex. Helt löjligt! Det är som jag alltid har sagt att den dåliga luften beror inte på dubbdäcken utan på att det är för mycket trafik överhuvudtaget.

har de inget ansvar?

Uppgiften om att Göteborgspolisen kör omkring med sommardäck på vinterväglag är helt otrolig.

Vet inte de ansvariga inom polisen hur det är att köra med sommardäck på is och snö? Hur har de det på den egna bilen?

På sommardäck blir bilen svårkörd och instabil, förutom att bromssträckor kan bli väldigt långa. Tänk om poliserna behöver stanna plötsligt vid ett övergångsställe och istället kör över någon, ett barn. Vem tar ansvaret?

Den första snön kom redan i oktober så de har haft god tid på sig att byta. Däckbyte borde vara en planerad åtgärd som görs oavsett datum om vädret kräver det.